Kriget i Europa präglar budgeten

17.09.2022 kl. 10:16
Hårt arbete lönar sig. Detta syns i regeringens budgetförslag. Mediernas uppmärksamhet har förståeligt nog riktat sig på de olika sätt vi ska stöda hushållen då energipriserna och inflationen stiger kraftigt. Men den som läser budgetförslaget noggrant ser också positiva nyheter för Österbotten.

Jag är mycket glad att vi kunde trygga att Vasa centralsjukhus tilldelas en dryg miljon för fortsatt arbete med utvecklingen av den nationella patientsäkerheten. Det goda arbetet som centralsjukhuset gör får en fortsättning, något som inte gynnar bara Österbotten utan hela landet. Regeringen slog också fast att Riksarkivets funktioner stannar i Vasa. En oerhört viktig markering med tanke på framtiden. Det handlar om vårt historiska arv och om tillgängligheten till mycket värdefullt material. Inget av detta händer av sig själv, utan det är frågor som jag och många SFP:are på olika plan jobbat väldigt hårt för.

Arbetet för regionens intressen tar naturligtvis inte slut här. Då det gäller den allmänna dygnet runt jouren vid Jakobstads sjukhus är det helt klart att den behöver få en förlängning. Den är livsviktig för befolkningen i nejden. Min syn är också att välfärdsområdena framöver borde få större rätt att själva bestämma över var man behöver ha jour dygnet runt, utan att med jämna mellanrum anhålla om tillstånd av social-och hälsovårdsministeriet.
 

I budgetförslaget ryms också de satsningar på undervisningen i svenska som bland annat svenskalärarna i finska skolor efterlyst. Då man tidigarelade tidpunkten för inledande av det så kallade B1-språket, till klass 6 i stället för klass 7, ledde det i finskspråkiga skolor i praktiken till att antalet veckotimmar i svenska minskade i högstadiet. Detta eftersom undervisningstimmarna delades upp på fyra årskurser istället för tre.  SFP har påtalat denna brist länge och jag är glad över att fler veckotimmar i svenska nu blir verklighet senast från hösten 2024.

De exceptionella tider vi lever i återspeglas också starkt i budgeten, med betydande satsningar på vårt försvar och vår gränsbevakning.

Parallellt med Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina för Putin samtidigt ett energikrig i Europa. I Finland är följden märkbart höjda energipriser. Det pris vi i Finland betalar för höjda levnadskostnader betalar ändå folket i Ukraina i förlorade människoliv och mänskligt lidande. Det här ska vi minnas varje dag.

Ukrainas motoffensiv ser nu ut att ha vind i seglen, vilket är mer än välkommet. Samtidigt upptäcks nya massgravar och grymheter mot den civila befolkningen.  Det är ytterst viktigt att vi fortsätter vara solidariska och ger vårt stöd till Ukraina. Ukrainas krig är också vårt krig för frihet, mänskliga rättigheter och demokrati i Europa.

Den stigande inflationen, högre räntor och stigande elpriser oroar förstås oss alla, och många har varit i kontakt. Regeringen har satt mycket tid på att hitta lösningar. I budgetrian godkände vi ett viktigt paket som stärker finländarnas köpkraft, hjälper hushållen då elpriserna stiger och överlag stärker tryggheten i vardagen. För mig är det viktigt att ingen under den kommande vintern ska behöva oroa sig för ifall man har råd med mat på bordet eller värme i huset. Samtidigt är det välkommet att vi alla också funderar på hur vi kan minska elkonsumtionen.

Situationen är inte lätt, men jag är säker på att vi klarar det. Med energin som vapen försöker president Putin också splittra EU. Det ska vi inte låta honom göra.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35