Elpriser, stärkt köpkraft och framtidstro

10.09.2022 kl. 14:27
Vi lever i exceptionella tider. Parallellt med Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina för Putin samtidigt ett energikrig i Europa.

I Finland är följden märkbart höjda energipriser. Det pris vi i Finland betalar för höjda levnadskostnader betalar ändå folket i Ukraina i förlorade människoliv och mänskligt lidande. Det här ska vi minnas varje dag.

Det är ytterst viktigt att vi fortsätter vara solidariska och ger vårt stöd till Ukraina. Ukrainas krig är också vårt krig för frihet, mänskliga rättigheter och demokrati i Europa.

Den stigande inflationen, högre räntor och stigande elpriser oroar förstås ändå oss finländare, och många har varit i kontakt.

Regeringen har satt mycket tid på att hitta lösningar. Vissa saker kan vi påverka själva, andra är sådana att vi är beroende av gemensamma beslut i EU. I förra veckans budgetria godkände vi ett viktigt paket som stärker finländarnas köpkraft, hjälper hushållen då elpriserna stiger och överlag stärker tryggheten i vardagen. För mig och SFP är det viktigt att finländarna under den kommande vintern inte ska behöva oroa sig för ifall de har råd med mat eller ett varmt hem.

De konkreta åtgärderna vi i regeringen föreslår för riksdagen är många. Vi sänker momsen på el från 24 % till 10 %. Det kommer att märkas på allas elräkningar.

Finländarna kompenseras även med ett temporärt skatteavdrag för den del av elräkningen som går över en viss summa. De exakta beloppen klarnar i den vidare beredningen. Mekanismen kommer att påminna om hushållsavdraget, och ska gälla för elräkningar under månaderna januari-april 2023.

Ett skilt direkt elstöd ges till de finländare som inte kan göra skatteavdraget. Regeringen beslutade också om åtgärder som stöder barnfamiljer, ensamförsörjare och studerande med barn. Det betalas ut ett extra barnbidrag i december och barnbidragets ensamförsörjartillägg höjs temporärt. En betydande åtgärd är också en permanent sänkning av dagvårdsavgifterna.

Regeringen underlättar de överskuldsattas situation så att det görs en temporär höjning av det skyddade beloppet i utmätning. Det höjs till garantipensionens nivå, och betyder att man får bli med mera pengar i handen vid utmätning. Det är ett ettårigt försök, och det blir intressant att se om det också kan sporra till mera arbete.

Från budgetrian finns även goda nyheter för Egentliga Finland, som bland annat tryggad finansiering för verksamheten vid Nationella läkemedelsutvecklingscentret i Åbo. Det jag är alldeles speciellt nöjd över är att vi nu lagt den planerade fastighetsskattereformen på is.

Att det är turbulent på elmarknaden syns nu varje dag. På måndag fattade vi i regeringen ett beslut i 10 miljardersklassen, för att trygga de finska elbolagens likviditet. Den nordiska elbörsen och handeln med futurer, som kräver kontantgarantier har bokstavligen skenat i höjden.

Beslutet var nödvändigt för att lugna ner situationen. Nu i slutet av veckan ser det ut som att priserna gått ner. Också lånepaketet till Fortum handlar i slutändan om att trygga bolagets likviditet och den inhemska energiförsörjningen. EU-kommissionen har för sin del signalerat att den nästa vecka kommer med en rad förslag till åtgärder. Allt från pristak på el som importeras från Ryssland till windfall-skatt tycks finnas i kommissionens verktygsback. Det viktiga är nu att hålla ihop inom EU. Med energin som vapen försöker president Putin också splittra EU. Det ska vi inte låta honom göra.

Tuffa tider kräver tuffa tag och enighet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35