En budget som stärker hushållens köpkraft och förbättrar barnfamiljernas situation.

01.09.2022 kl. 13:38
Regeringen har idag avslutat årets budgetförhandlingar på Ständerhuset i Helsingfors. 

– Jag är nöjd med förhandlingsresultatet. Nu har vi ett paket som stärker finländarnas köpkraft, hjälper finländarna med de stigande elpriserna och skapar trygghet i vardagen också för den kommande vintern. Det är ett paket som stärker framtidstron, säger justitieminister och Svenska folkpartiets ordförande Anna-Maja Henriksson.

– Många har varit i kontakt under den senaste tiden, och det är uppenbart att den stigande inflationen, de stigande räntorna och de höga elpriserna oroar. Regeringens åtgärdspaket ska i praktiken innebära att ingen ska behöva vara rädd för att man inte har råd till mat på bordet och värme i bostaden, säger Henriksson.

– Den kraftiga ökningen av energipriserna beror på Rysslands och Putins brutala anfallskrig mot Ukraina. Det pris vi betalar i form av högre kostnader, betalar det ukrainska folket i förlorade människoliv och lidande. Det är av allra största betydelse att vi nu fortsätter att visa solidaritet och stöder Ukraina. Ukrainas krig är också vårt krig för frihet, mänskliga rättigheter och demokrati i Europa, säger Henriksson

Mervärdesskatten på el sänks och nytt skatteavdrag för elkostnader införs

SFP:s avtryck på budgeten syns tydligt bland annat genom att mervärdesskatten på el sänks och ett nytt skatteavdrag för höga elräkningar införs. Ett elstöd införs för dem som inte kan göra avdrag i inkomstbeskattningen. Bägge dessa ska beredas vidare.

– För SFP är det viktigt att vi nu sänker momsen på el från 24% till 10%, vilket betyder att de ska synas som en sänkning på samtliga elräkningar. Finländarna kompenseras också genom ett nytt skatteavdrag för förhöjda elkostnader och genom ett särskilt elstöd för de privathushåll som inte kan göra skatteavdrag, säger Henriksson.

Barnfamiljernas situation underlättas och dagvårdsavgifterna sänks

SFP har länge lyft fram att då utgifterna i vardagen stiger är det viktigt med allmänna åtgärder, men också åtgärder som riktas till dem som drabbas hårdast. Henriksson är nöjd med att barnfamiljernas trygghet i vardagen nu stärks.

– SFP har som mål att göra Finland till världens barnvänligaste land. Nu har vi fattat välkomna beslut som ger mera pengar i handen till barnfamiljer, ensamförsörjare och studerande med barn, säger Henriksson.

I december utbetalas ett extra barnbidrag och dagvårdsavgifterna sänks permanent. Temporära och mera riktade åtgärder presenteras också. Barnbidragets ensamförsörjartillägg och försörjartillägget i studiestödet höjs. Också barntillägget i både arbetslöshets- och utkomststödet ökar. Det privata vårdstödet höjs också.

De överskuldsattas situation förbättras

Det skyddade beloppet, som man får bli med i handen vid en utmätning, höjs temporärt till garantipensionens nivå för år 2023.

– Den temporära höjningen av det skyddade beloppet till garantipensionens nivå betyder att delen av en skuldsatt persons inkomster som går till utmätning minskar, vilket stärker personens köpkraft. Det är en tillfällig åtgärd som ger mera pengar i handen för dem som nu har skulder i utmätning och gör det lättare dem att klara sig då utgifterna i vardagen ökar, säger Henriksson.

Det förändrade säkerhetspolitiska läget

Finland vacklar inte i sitt stöd till Ukraina och det ukrainska folket. Budgetförslaget innehåller 30 miljoner euro som direkt stöd till Ukraina. Idag har kring 40 000 ukrainska flyktingar lämnat in ansökan om tillfälligt skydd i Finland. Henriksson betonar att det är viktigt att alla hinder för de ukrainska flyktingarna att sysselsättas bör undanröjas.

Det förändrade säkerhetspolitiska läget gör även att satsningar på Finlands försvarsförmåga får stor synlighet i budgetförslaget. Försvarsmakten tilldelas 788 miljoner euro för sina verksamhetskostnader och materialanskaffningar. Gränsbevakningen får anslag på 48 miljoner för att stärka sin krisberedskap och 163 miljoner för införskaffande av nya övervakningsplan.

– Som blivande Nato-medlem är satsningar på försvaret viktiga för Finland. Det förändrade säkerhetsläget understryker behovet ännu mera. Vi har ett starkt försvar, det ska vi ha också i framtiden, slår Henriksson fast.

SFP:s mål med fler undervisningstimmar i svenska blir verklighet 

Tidigareläggningen av tidpunkten för inledande av B1-språket till klass 6 i stället för klass 7 har i finskspråkiga skolor i praktiken lett till att antalet veckotimmar i svenska minskat i årskurserna 7–9, eftersom undervisningstimmarna delas upp på fyra årskurser istället för tre. Det här är en stor brist som SFP har påtalat och Henriksson gläds över att den nu åtgärdas.

– Det nordiskt samarbete är otroligt viktigt för Finland. I och med Finlands och Sveriges Nato-medlemskap blir det ännu mera konkret, därmed blir också svenskan allt viktigare för Finland. Svenskalärarna i finskspråkiga skolor har också påtalat behovet av fler veckotimmar i svenska för årskuserna 6-9. Nu blir det verklighet senast från hösten 2024, säger Henriksson.

– Jag är också mycket glad att vi kunnat trygga att Vasa centralsjukhus tilldelas en dryg miljon för fortsatt arbete med utvecklingen av den nationella patientsäkerheten, samt att regeringen slår fast att nationalarkivet ska utvecklas så att arkivets funktioner stannar i Vasa, säger Henriksson.

Seinäjoki-Kaskö tågbanan tilldelas 3,5 miljoner euro för effektiverat underhåll.

Besöksförbudet förnyas och rättsprocesserna där barn är brottsoffer försnabbas

Många projekt som Henriksson personligen drivit i egenskap av justitieminister får extra anslag i budgetförslaget. Bland annat försnabbade rättsprocesser i fall där barn blivit offer för brott och effektiviserande av besöksförbudet får anslag i budgeten.

– Det är viktigt att resurser nu sätts till för att försnabba rättsprocesserna i fall där barn varit offer för brott. Det effektiverade besöksförbudet stärker tryggheten i vardagen för många som exempelvis varit offer för våld i en parrelation, säger Henrikson.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15