– Jag är nöjd med förhandlingsresultatet. Nu har vi ett paket som stärker finländarnas köpkraft, hjälper finländarna med de stigande elpriserna och skapar trygghet i vardagen också för den kommande vintern. Det är ett paket som stärker framtidstron, säger justitieminister och Svenska folkpartiets ordförande Anna-Maja Henriksson.

– Många har varit i kontakt under den senaste tiden, och det är uppenbart att den stigande inflationen, de stigande räntorna och de höga elpriserna oroar. Regeringens åtgärdspaket ska i praktiken innebära att ingen ska behöva vara rädd för att man inte har råd till mat på bordet och värme i bostaden, säger Henriksson.

– Den kraftiga ökningen av energipriserna beror på Rysslands och Putins brutala anfallskrig mot Ukraina. Det pris vi betalar i form av högre kostnader, betalar det ukrainska folket i förlorade människoliv och lidande. Det är av allra största betydelse att vi nu fortsätter att visa solidaritet och stöder Ukraina. Ukrainas krig är också vårt krig för frihet, mänskliga rättigheter och demokrati i Europa, säger Henriksson

Mervärdesskatten på el sänks och nytt skatteavdrag för elkostnader införs

SFP:s avtryck på budgeten syns tydligt bland annat genom att mervärdesskatten på el sänks och ett nytt skatteavdrag för höga elräkningar införs. Ett elstöd införs för dem som inte kan göra avdrag i inkomstbeskattningen. Bägge dessa ska beredas vidare.

– För SFP är det viktigt att vi nu sänker momsen på el från 24% till 10%, vilket betyder att de ska synas som en sänkning på samtliga elräkningar. Finländarna kompenseras också genom ett nytt skatteavdrag för förhöjda elkostnader och genom ett särskilt elstöd för de privathushåll som inte kan göra skatteavdrag, säger Henriksson.

Barnfamiljernas situation underlättas och dagvårdsavgifterna sänks

SFP har länge lyft fram att då utgifterna i vardagen stiger är det viktigt med allmänna åtgärder, men också åtgärder som riktas till dem som drabbas hårdast. Henriksson är nöjd med att barnfamiljernas trygghet i vardagen nu stärks.

– SFP har som mål att göra Finland till världens barnvänligaste land. Nu har vi fattat välkomna beslut som ger mera pengar i handen till barnfamiljer, ensamförsörjare och studerande med barn, säger Henriksson.

I december utbetalas ett extra barnbidrag och dagvårdsavgifterna sänks permanent. Temporära och mera riktade åtgärder presenteras också. Barnbidragets ensamförsörjartillägg och försörjartillägget i studiestödet höjs. Också barntillägget i både arbetslöshets- och utkomststödet ökar. Det privata vårdstödet höjs också.

De överskuldsattas situation förbättras

Det skyddade beloppet, som man får bli med i handen vid en utmätning, höjs temporärt till garantipensionens nivå för år 2023.

– Den temporära höjningen av det skyddade beloppet till garantipensionens nivå betyder att delen av en skuldsatt persons inkomster som går till utmätning minskar, vilket stärker personens köpkraft. Det är en tillfällig åtgärd som ger mera pengar i handen för dem som nu har skulder i utmätning och gör det lättare dem att klara sig då utgifterna i vardagen ökar, säger Henriksson.

Det förändrade säkerhetspolitiska läget

Finland vacklar inte i sitt stöd till Ukraina och det ukrainska folket. Budgetförslaget innehåller 30 miljoner euro som direkt stöd till Ukraina. Idag har kring 40 000 ukrainska flyktingar lämnat in ansökan om tillfälligt skydd i Finland. Henriksson betonar att det är viktigt att alla hinder för de ukrainska flyktingarna att sysselsättas bör undanröjas.

Det förändrade säkerhetspolitiska läget gör även att satsningar på Finlands försvarsförmåga får stor synlighet i budgetförslaget. Försvarsmakten tilldelas 788 miljoner euro för sina verksamhetskostnader och materialanskaffningar. Gränsbevakningen får anslag på 48 miljoner för att stärka sin krisberedskap och 163 miljoner för införskaffande av nya övervakningsplan.

– Som blivande Nato-medlem är satsningar på försvaret viktiga för Finland. Det förändrade säkerhetsläget understryker behovet ännu mera. Vi har ett starkt försvar, det ska vi ha också i framtiden, slår Henriksson fast.

SFP:s mål med fler undervisningstimmar i svenska blir verklighet 

Tidigareläggningen av tidpunkten för inledande av B1-språket till klass 6 i stället för klass 7 har i finskspråkiga skolor i praktiken lett till att antalet veckotimmar i svenska minskat i årskurserna 7–9, eftersom undervisningstimmarna delas upp på fyra årskurser istället för tre. Det här är en stor brist som SFP har påtalat och Henriksson gläds över att den nu åtgärdas.

– Det nordiskt samarbete är otroligt viktigt för Finland. I och med Finlands och Sveriges Nato-medlemskap blir det ännu mera konkret, därmed blir också svenskan allt viktigare för Finland. Svenskalärarna i finskspråkiga skolor har också påtalat behovet av fler veckotimmar i svenska för årskuserna 6-9. Nu blir det verklighet senast från hösten 2024, säger Henriksson.

– Jag är också mycket glad att vi kunnat trygga att Vasa centralsjukhus tilldelas en dryg miljon för fortsatt arbete med utvecklingen av den nationella patientsäkerheten, samt att regeringen slår fast att nationalarkivet ska utvecklas så att arkivets funktioner stannar i Vasa, säger Henriksson.

Seinäjoki-Kaskö tågbanan tilldelas 3,5 miljoner euro för effektiverat underhåll.

Besöksförbudet förnyas och rättsprocesserna där barn är brottsoffer försnabbas

Många projekt som Henriksson personligen drivit i egenskap av justitieminister får extra anslag i budgetförslaget. Bland annat försnabbade rättsprocesser i fall där barn blivit offer för brott och effektiviserande av besöksförbudet får anslag i budgeten.

– Det är viktigt att resurser nu sätts till för att försnabba rättsprocesserna i fall där barn varit offer för brott. Det effektiverade besöksförbudet stärker tryggheten i vardagen för många som exempelvis varit offer för våld i en parrelation, säger Henrikson.