En budget som stärker hushållens köpkraft och förbättrar barnfamiljernas situation.

01.09.2022 kl. 13:38
Regeringen har idag avslutat årets budgetförhandlingar på Ständerhuset i Helsingfors. 

– Jag är nöjd med förhandlingsresultatet. Nu har vi ett paket som stärker finländarnas köpkraft, hjälper finländarna med de stigande elpriserna och skapar trygghet i vardagen också för den kommande vintern. Det är ett paket som stärker framtidstron, säger justitieminister och Svenska folkpartiets ordförande Anna-Maja Henriksson.

– Många har varit i kontakt under den senaste tiden, och det är uppenbart att den stigande inflationen, de stigande räntorna och de höga elpriserna oroar. Regeringens åtgärdspaket ska i praktiken innebära att ingen ska behöva vara rädd för att man inte har råd till mat på bordet och värme i bostaden, säger Henriksson.

– Den kraftiga ökningen av energipriserna beror på Rysslands och Putins brutala anfallskrig mot Ukraina. Det pris vi betalar i form av högre kostnader, betalar det ukrainska folket i förlorade människoliv och lidande. Det är av allra största betydelse att vi nu fortsätter att visa solidaritet och stöder Ukraina. Ukrainas krig är också vårt krig för frihet, mänskliga rättigheter och demokrati i Europa, säger Henriksson

Mervärdesskatten på el sänks och nytt skatteavdrag för elkostnader införs

SFP:s avtryck på budgeten syns tydligt bland annat genom att mervärdesskatten på el sänks och ett nytt skatteavdrag för höga elräkningar införs. Ett elstöd införs för dem som inte kan göra avdrag i inkomstbeskattningen. Bägge dessa ska beredas vidare.

– För SFP är det viktigt att vi nu sänker momsen på el från 24% till 10%, vilket betyder att de ska synas som en sänkning på samtliga elräkningar. Finländarna kompenseras också genom ett nytt skatteavdrag för förhöjda elkostnader och genom ett särskilt elstöd för de privathushåll som inte kan göra skatteavdrag, säger Henriksson.

Barnfamiljernas situation underlättas och dagvårdsavgifterna sänks

SFP har länge lyft fram att då utgifterna i vardagen stiger är det viktigt med allmänna åtgärder, men också åtgärder som riktas till dem som drabbas hårdast. Henriksson är nöjd med att barnfamiljernas trygghet i vardagen nu stärks.

– SFP har som mål att göra Finland till världens barnvänligaste land. Nu har vi fattat välkomna beslut som ger mera pengar i handen till barnfamiljer, ensamförsörjare och studerande med barn, säger Henriksson.

I december utbetalas ett extra barnbidrag och dagvårdsavgifterna sänks permanent. Temporära och mera riktade åtgärder presenteras också. Barnbidragets ensamförsörjartillägg och försörjartillägget i studiestödet höjs. Också barntillägget i både arbetslöshets- och utkomststödet ökar. Det privata vårdstödet höjs också.

De överskuldsattas situation förbättras

Det skyddade beloppet, som man får bli med i handen vid en utmätning, höjs temporärt till garantipensionens nivå för år 2023.

– Den temporära höjningen av det skyddade beloppet till garantipensionens nivå betyder att delen av en skuldsatt persons inkomster som går till utmätning minskar, vilket stärker personens köpkraft. Det är en tillfällig åtgärd som ger mera pengar i handen för dem som nu har skulder i utmätning och gör det lättare dem att klara sig då utgifterna i vardagen ökar, säger Henriksson.

Det förändrade säkerhetspolitiska läget

Finland vacklar inte i sitt stöd till Ukraina och det ukrainska folket. Budgetförslaget innehåller 30 miljoner euro som direkt stöd till Ukraina. Idag har kring 40 000 ukrainska flyktingar lämnat in ansökan om tillfälligt skydd i Finland. Henriksson betonar att det är viktigt att alla hinder för de ukrainska flyktingarna att sysselsättas bör undanröjas.

Det förändrade säkerhetspolitiska läget gör även att satsningar på Finlands försvarsförmåga får stor synlighet i budgetförslaget. Försvarsmakten tilldelas 788 miljoner euro för sina verksamhetskostnader och materialanskaffningar. Gränsbevakningen får anslag på 48 miljoner för att stärka sin krisberedskap och 163 miljoner för införskaffande av nya övervakningsplan.

– Som blivande Nato-medlem är satsningar på försvaret viktiga för Finland. Det förändrade säkerhetsläget understryker behovet ännu mera. Vi har ett starkt försvar, det ska vi ha också i framtiden, slår Henriksson fast.

SFP:s mål med fler undervisningstimmar i svenska blir verklighet 

Tidigareläggningen av tidpunkten för inledande av B1-språket till klass 6 i stället för klass 7 har i finskspråkiga skolor i praktiken lett till att antalet veckotimmar i svenska minskat i årskurserna 7–9, eftersom undervisningstimmarna delas upp på fyra årskurser istället för tre. Det här är en stor brist som SFP har påtalat och Henriksson gläds över att den nu åtgärdas.

– Det nordiskt samarbete är otroligt viktigt för Finland. I och med Finlands och Sveriges Nato-medlemskap blir det ännu mera konkret, därmed blir också svenskan allt viktigare för Finland. Svenskalärarna i finskspråkiga skolor har också påtalat behovet av fler veckotimmar i svenska för årskuserna 6-9. Nu blir det verklighet senast från hösten 2024, säger Henriksson.

– Jag är också mycket glad att vi kunnat trygga att Vasa centralsjukhus tilldelas en dryg miljon för fortsatt arbete med utvecklingen av den nationella patientsäkerheten, samt att regeringen slår fast att nationalarkivet ska utvecklas så att arkivets funktioner stannar i Vasa, säger Henriksson.

Seinäjoki-Kaskö tågbanan tilldelas 3,5 miljoner euro för effektiverat underhåll.

Besöksförbudet förnyas och rättsprocesserna där barn är brottsoffer försnabbas

Många projekt som Henriksson personligen drivit i egenskap av justitieminister får extra anslag i budgetförslaget. Bland annat försnabbade rättsprocesser i fall där barn blivit offer för brott och effektiviserande av besöksförbudet får anslag i budgeten.

– Det är viktigt att resurser nu sätts till för att försnabba rättsprocesserna i fall där barn varit offer för brott. Det effektiverade besöksförbudet stärker tryggheten i vardagen för många som exempelvis varit offer för våld i en parrelation, säger Henrikson.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15