Bergqvist och Rehn-Kivi kräver klarhet i Kårkulla-frågan

26.08.2022 kl. 16:30
Riksdagsledamöterna Sandra Bergqvist (SFP) och Veronica Rehn-Kivi (SFP) har lämnat in ett skriftligt spörsmål till social- och hälsovårdsministeriet om beredningen av lagändringar angående krävande specialomsorgstjänster på svenska. Ledamöterna oroar sig över hur verksamheten som idag ansvaras av Kårkulla samkommun skulle se ut efter årsskiftet.

Enligt befintlig lagstiftning om ordnande av social- och hälsovård ska det göras upp samarbetsavtal mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena för att trygga de språkliga rättigheterna. I Nyland har arbetsgruppen Kepa Uusimaa istället föreslagit att både den svenskspråkiga och finskspråkiga medicinska expertisen för krävande specialomsorgstjänster centreras till HUS-sammanslutningen. 


– En sådan åtgärd skulle leda till att de svenskspråkiga expertteam som idag arbetar inom Kårkulla samkommun inte kunde fortsätta sitt mångprofessionella samarbete över välfärdsområdesgränserna eftersom HUS inte omfattas av samarbetskravet. När det gäller krävande specialomsorgstjänster går det inte att utgå från att svenskspråkiga tjänster kan produceras och ordnas på samma sätt som motsvarande finskspråkiga tjänster. Den svenskspråkiga expertisen är begränsad och kräver därför särskilda lösningar för att den på ett jämlikt sätt ska vara tillgänglig för de personer som behöver den, säger Veronica Rehn-Kivi. 

Ledamöterna frågar ansvarige minister vilka åtgärder som kommer att vidtas för att trygga att beredningen framskrider enligt befintlig lagstiftning.

– Vi befinner oss i en situation där lagen verkar tolkas på olika sätt och inte enligt andan i befintlig lagstiftning och den vilja som fanns i riksdagen då lagen om ordnande av social- och hälsovård stiftades. Vi hoppas att situationen reds ut så snabbt som möjligt för just nu råder det stor oro bland klienter, anhöriga och personal över hur vården kommer se ut efter årsskiftet, säger Bergqvist. 
Sandra Bergqvist och Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35