Svenska riksdagsgruppen vid sitt sommarmöte:Trygghet i vardagen kräver målmedvetna åtgärder

23.08.2022 kl. 13:19
SFP och Svenska riksdagsgruppen ser det som nödvändigt att trygga finländarnas köpkraft.  

– Vi behöver snabba och riktade åtgärder för att komma över de kriser vi bemöter. Samtidigt ska vi hålla horisonten i sikte och inte glömma den stora bilden. En förutsägbar, långsiktig politik ger trygghet för oss finländare, men gör också Finland till ett land man vill flytta till och investera i, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz.

– Trygghet i vardagen betyder att ingen ska vara tvungen att fundera på om man ska ha råd med både mat på bordet och att ha varmt i sitt hus. Då inflationen stiger och kostnaderna i vardagen ökar måste vi trygga finländarnas köpkraft. Samtidigt är det viktigt att beskattningen sporrar till arbete och företagsamhet så att vi får de ekonomiska kurvorna att vända uppåt. SFP har redan länge talat för en sänkning av skatten på både arbete och pensionsinkomster, säger partiordförande och justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Samtidigt som SFP efterlyser allmänna åtgärder för att trygga köpkraften och stöda tillväxten behövs riktade åtgärder för att stöda de mest utsatta.

– En viktig ändring vore att barnbidragets ensamförsörjartillägg inte längre skulle minska utkomststödet. Alternativt föreslår Svenska riksdagsgruppen en temporär ändring så att barnbidraget inte skulle påverka utkomststödet. Detta skulle ha en direkt effekt i de mest utsatta barnfamiljernas vardag. En annan åtgärd skulle vara att införa ett gemensamt kostnadstak för alla sjukvårdskostnader. Det skulle ersätta de i dagens läge separata taken för klientavgifter, läkemedel och resor, påpekar Henriksson.

Trygghet i vardagen betyder också att vi har en inhemsk livsmedelsförsörjning. SFP anser att man snarast borde se över relevant lagstiftning för att råda bot på den strukturella lönsamhetskrisen som producenterna redan länge upplevt och som bara förvärrats.

– Böndernas vardag har på många gårdar varit utmanande redan länge i och med att livsmedelsmarknaden inte fungerar i praktiken. Vi har gårdar som har gått från generation till generation som nu funderar på att sätta lapp på luckan. Vi måste trygga den finländska livsmedelsproduktionen. Också bonden behöver bröd på sitt bord, slår minister för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist fast.

– Här har också handeln ett stort ansvar. De kan visa exempel genom att höja ribban för sina egna varumärken. Företagsansvar betyder också, att man tar ansvar för sina leverantörer, säger Adlercreutz. 

Mervärdesskatten på el bör sänkas

– Det världspolitiska läget, den stigande inflationen och de höga energipriserna drabbar alla finländare på olika sätt. Det är inte enbart låginkomsttagare utan de höjda kostnaderna som uppstår i vardagen påverkar alla. Vi kan inte kompensera kostnaderna för alla, men måste hjälpa särskilt de grupper som nu är speciellt utsatta. Men samtidigt är det viktigt att vi inte glömmer det långa perspektivet. Om vi rubbar marknaderna går det lätta så, att vi stöter på samma problem längre fram, säger Adlercreutz.

– De stigande energipriserna oroar finländarna. Vi behöver effektiva åtgärder för att underlätta situationen inför den kommande vintern. SFP anser att mervärdesskatten på el bör sänkas. En temporär sänkning av elmomsen skulle vara förhållandevis lätt att genomföra och den skulle konkret synas i vanliga finländarnas plånbok, säger Adlercreutz.

Svenska riksdagsgruppen besökte på måndag Lovisa kärnkraft.

– Det är helt centralt att trygga den inhemska elproduktionen och försörjningsberedskapen. Vi måste göra oss oberoende av rysk energi. Finland har mycket att vinna på att aktivt sporra till investeringar i grön teknologi. SFP förhåller sig även positivt till ett förlängt driftstillstånd för Lovisa kärnkraftverk och ser det som viktigt att beslut fattas ännu under denna valperiod, säger Henriksson.

Vården behöver framtidstro

Svenska riksdagsgruppen oroar sig över läget inom vården. 

Vi har en allvarlig kris inom vården och vi behöver snabba och mångsidiga lösningar för att säkerställa att vi även i framtiden har en fungerande vård och äldreomsorg för våra invånare. En krisgrupp som också lyssnar till vårdarna behövs.

– Det handlar bland annat om att säkerställa att vi har ett tillräckligt antal utbildningsplatser för sjukskötare, närvårdare, vårdbiträden och läkare, att vårdaryrket är attraktivt och att människor trivs i arbetslivet, att det på arbetsplatser tillämpas gott ledarskap, jämställdhet och konkurrenskraftiga löner. Vi behöver arbetskraftsinvandring, avveckling av styva hierarkier och överbyråkratisering samt erkännandet av utländska vårdexamen. Det finns flera pusselbitar som måste falla på plats för att förbättra vårdbranschens attraktionskraft, säger Henriksson.

– Vi behöver fler händer i vården. Vi vill hålla fast vid målsättningen på en vårddimensionering på 0,7, men ser ändå pragmatiskt på frågan. Det får till exempel inte leda till att enheter måste stängas. Därför behöver vi nu föra en diskussion om vad behöver göras för att vi i praktiken ska kunna förverkliga vårddimensioneringen, säger Blomqvist.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15