SFP och Svenska riksdagsgruppen presenterar åtgärdsprogram för att stärka tvåspråkigheten i Finland

24.08.2022 kl. 13:16
Trygghet i vardagen handlar bland annat om att få service på sitt modersmål. Därför presenterar SFP tolv konkreta punkter för att stärka svenskan och tvåspråkigheten i Finland som diskuterats under Svenska riksdagsgruppens sommarmöte i Östra Nyland. Svenska folkpartiets ordförande och justitieminister Anna-Maja Henriksson betonar att ett tvåspråkigt Finland ligger i hela landets intresse.

– Svenskan och det tvåspråkiga Finland förtjänar att värnas om. Ett tvåspråkigt Finland är mer än ett enspråkigt Finland. Svenskan öppnar dörrar. Det nordiska samarbetet är centralt för oss. I och med Finlands och Sveriges Nato-medlemskap blir det ännu mera konkret, därmed blir också svenskan allt viktigare, säger Henriksson. 

Henriksson betonar att det behövs medvetna och aktiva åtgärder för att säkerställa att vi också i framtiden bor i ett tvåspråkigt land. 

– Vi vill se mera timresurser för undervisning i det andra inhemska språket i årskurserna 6-9. Tidigareläggningen av tidpunkten för inledande av B1-språket till klass 6 i stället för klass 7 har i finskspråkiga skolor i praktiken lett till att antalet veckotimmar i svenska minskat i årskurserna 7–9, eftersom undervisningstimmarna delas upp på fyra årskurser istället för tre. Det här är en stor brist och behöver åtgärdas. Vi vill se minst en veckotimme till i varje årskurs. SFP förutsätter att resurserna för dethär tryggas i nästa veckas budgetria, säger Henriksson.
 
– Det andra inhemska språket borde också igen bli obligatoriskt i studentexamen och dess poäng vid studerandeintagningen till högskolorna borde höjas. Det stora språkprovet som krävs för offentliga tjänster borde göras avgiftsfritt. Vi behöver också utbilda bland annat flera svenskspråkiga nödcentralsoperatörer och räddningspersonal samt trygga vård på svenska, säger Henriksson.


SFP:s och Svenska riksdagsgruppens 12 punkter för att stärka tvåspråkigheten och svenskan i Finland
 
1. Öka timresurserna för undervisning i det andra inhemska språket (B1-språket) i årskurserna 6–9.
Tidigareläggningen av tidpunkten för inledande av B1-språket till klass 6 i stället för klass 7 har i finskspråkiga skolor i praktiken lett till att antalet veckotimmar i svenska minskat i årskurserna 7–9, eftersom undervisningstimmarna delas upp på fyra årskurser istället för tre. Det här är en stor brist och behöver åtgärdas. Vi vill se minst en veckotimme till i varje årskurs.
 
2. Gör det andra inhemska språket obligatoriskt i studentexamen igen. 
Det ska löna sig att skriva såväl finska som svenska i studentexamen. Alltför många svenskspråkiga skriver idag medellånga finskan eller väljer helt bort att skriva finskan. Samtidigt har nedgången bland de finskspråkiga abiturienterna vad gäller antalet som skriver svenska sedan 2005 varit stor. År 2004 var 38 521 anmälda till provet i svenska i studentexamen. År 2021 var motsvarande siffra bara 15 278. När man nästa gång ser över studentexamensprovets uppbyggnad vill vi att det andra inhemska språket blir obligatoriskt igen. 
 
3. Poängen för avlagd studentexamen i det andra inhemska språket vid studerandeintagningen till högskolorna borde höjas.
Genom att höja poängen för det andra inhemska språket i högskolornas studerandeintagning kunde högskolorna bidra till att stärka nationalspråken i Finland. En högre poängsättning kunde leda till att allt fler skriver studentexamen i det andra inhemska språket och därmed ökar kunskaperna i nationalspråken. 
 
4. Gör språkexamina som gäller utmärkta kunskaper i finska och svenska, det så kallade stora språkprovet, avgiftsfritt.
Personer som fått sin utbildning på svenska måste när de söker offentliga tjänster visa sina utmärkta kunskaper i finska genom en separat examen som år 2022 kostar 454 euro. På personer med finskspråkig utbildning ställs inget motsvarande krav, eftersom de kan styrka de nöjaktiga kunskaperna i svenska som vanligen krävs inom statsförvaltningen genom sina universitetsstudier. Kravet på att avlägga en separat examen, som är både krävande och kostsam, försätter finskspråkiga och svenskspråkiga i en ojämlik situation.
 
5. Inför omvända och anpassade språkkompetenskrav inom den statliga förvaltningen.
För att den offentliga förvaltningens service i framtiden ska kunna tryggas på båda nationalspråken och svenskspråkiga lockas att söka tjänster inom den offentliga förvaltningen bör man införa omvända eller anpassade krav på språkkunskaper. Omvända krav på språkkunskaper innebär att behörighetsvillkoret för en del tjänster är utmärkta kunskaper i svenska och nöjaktiga kunskaper i finska. Anpassade språkkunskaper innebär att det förutsätts goda kunskaper i finska och goda kunskaper i svenska.
 
6. Utbilda fler nödcentraloperatörer och räddningspersonal på svenska.
För att kunna trygga tillgången till säkerhetstjänster på båda nationalspråken bör svenskspråkig polisutbildning, utbildning för räddningsmanskap och gränsbevakarutbildning samt utbildning för nödcentralsoperatörer ordnas regelbundet och på en tvåspråkig ort. 
 
7. Betala språktillägg och språkbrukstillägg.
För att sporra och motivera arbetstagare att använda det andra inhemska borde kommunerna betala olika typer av språktillägg. Kollektivavtalen innehåller möjlighet till språktillägg i den uppgiftsrelaterade lönen eller i det individuella tillägget. Dessutom kan man belöna arbetstagarna för aktivt bruk av det andra inhemska via ett språkbrukstillägg.
 
8. Trygga tillgången till media på svenska.
Det är oerhört viktigt för demokratin, medborgarsamhället och för landets tvåspråkighet att det finns ett mångsidigt utbud av oberoende media också på svenska. Vi vill trygga stödet för tidningspressen och finansieringen av Svenska Yle. Oberoende av om man har finska eller svenska som modersmål är ens massmediala behov hundraprocentigt. 
 
9. Erbjud språkbad och språkduschar.
Barns språkinlärning stöds från och med småbarnspedagogiken genom att stärka och utvidga verksamheten kring språkbad och språkduschar. Vi behöver utbilda fler språkbadslärare för att kunna tillgodose det intresse för språkbad och språkduschar som finns bland barnfamiljer. Kommunerna ska stödas till att aktivt främja språkbad och språkduschar.
 
10. Vård på svenska och finska ska tryggas.
Enligt språkbarometern finns det stora brister i servicen på svenska inom social- och hälsovården. Det här gäller särskilt inom tandvården, på sjukhusen och jouren. I vissa tvåspråkiga kommuner har det också funnits problem med den språkliga servicen på finska. För att kunna trygga vård och service på svenska behövs fungerande servicestigar där de språkliga behoven är beaktade. Inom vårdsektorn är det viktigt att erbjuda lättillgängliga språkutbildningslösningar för att språkinlärningen ska kunna ske i vardagen. Genomtänkta arbetslistor och arbetsturer tryggar också tillgången till personal som talar svenska. Också vården på finska behöver tryggas på tvåspråkiga orter.
  
11. Gör de svenskspråkiga utbildningsstigarna i Finland kända för studerande i Norden.
Inled ett pilotprojekt i Sverige där Finland marknadsförs som ett lockande studieland. Medvetenheten i de andra nordiska länderna om att det i Finland finns flera helt svenskspråkiga utbildningsprogram måste ökas. Finland bör locka till sig studerande och arbetskraft från Sverige och Norden. Arbetstagare från de andra nordiska länderna och de nordiska studerande som stannar kvar i Finland ökar den svenskkunniga arbetskraftens andel i Finland.
 
12. Svenskan måste beaktas i digitala lösningar.
Digitala tjänster måste från början utvecklas parallellt på både finska och svenska för att trygga att språkgrupperna behandlas lika. Det behövs även ett tillräckligt utbud på digitala läromedel på svenska.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15