SFP och Svenska riksdagsgruppen presenterar åtgärdsprogram för att stärka tvåspråkigheten i Finland

24.08.2022 kl. 13:16
Trygghet i vardagen handlar bland annat om att få service på sitt modersmål. Därför presenterar SFP tolv konkreta punkter för att stärka svenskan och tvåspråkigheten i Finland som diskuterats under Svenska riksdagsgruppens sommarmöte i Östra Nyland. Svenska folkpartiets ordförande och justitieminister Anna-Maja Henriksson betonar att ett tvåspråkigt Finland ligger i hela landets intresse.

– Svenskan och det tvåspråkiga Finland förtjänar att värnas om. Ett tvåspråkigt Finland är mer än ett enspråkigt Finland. Svenskan öppnar dörrar. Det nordiska samarbetet är centralt för oss. I och med Finlands och Sveriges Nato-medlemskap blir det ännu mera konkret, därmed blir också svenskan allt viktigare, säger Henriksson. 

Henriksson betonar att det behövs medvetna och aktiva åtgärder för att säkerställa att vi också i framtiden bor i ett tvåspråkigt land. 

– Vi vill se mera timresurser för undervisning i det andra inhemska språket i årskurserna 6-9. Tidigareläggningen av tidpunkten för inledande av B1-språket till klass 6 i stället för klass 7 har i finskspråkiga skolor i praktiken lett till att antalet veckotimmar i svenska minskat i årskurserna 7–9, eftersom undervisningstimmarna delas upp på fyra årskurser istället för tre. Det här är en stor brist och behöver åtgärdas. Vi vill se minst en veckotimme till i varje årskurs. SFP förutsätter att resurserna för dethär tryggas i nästa veckas budgetria, säger Henriksson.
 
– Det andra inhemska språket borde också igen bli obligatoriskt i studentexamen och dess poäng vid studerandeintagningen till högskolorna borde höjas. Det stora språkprovet som krävs för offentliga tjänster borde göras avgiftsfritt. Vi behöver också utbilda bland annat flera svenskspråkiga nödcentralsoperatörer och räddningspersonal samt trygga vård på svenska, säger Henriksson.


SFP:s och Svenska riksdagsgruppens 12 punkter för att stärka tvåspråkigheten och svenskan i Finland
 
1. Öka timresurserna för undervisning i det andra inhemska språket (B1-språket) i årskurserna 6–9.
Tidigareläggningen av tidpunkten för inledande av B1-språket till klass 6 i stället för klass 7 har i finskspråkiga skolor i praktiken lett till att antalet veckotimmar i svenska minskat i årskurserna 7–9, eftersom undervisningstimmarna delas upp på fyra årskurser istället för tre. Det här är en stor brist och behöver åtgärdas. Vi vill se minst en veckotimme till i varje årskurs.
 
2. Gör det andra inhemska språket obligatoriskt i studentexamen igen. 
Det ska löna sig att skriva såväl finska som svenska i studentexamen. Alltför många svenskspråkiga skriver idag medellånga finskan eller väljer helt bort att skriva finskan. Samtidigt har nedgången bland de finskspråkiga abiturienterna vad gäller antalet som skriver svenska sedan 2005 varit stor. År 2004 var 38 521 anmälda till provet i svenska i studentexamen. År 2021 var motsvarande siffra bara 15 278. När man nästa gång ser över studentexamensprovets uppbyggnad vill vi att det andra inhemska språket blir obligatoriskt igen. 
 
3. Poängen för avlagd studentexamen i det andra inhemska språket vid studerandeintagningen till högskolorna borde höjas.
Genom att höja poängen för det andra inhemska språket i högskolornas studerandeintagning kunde högskolorna bidra till att stärka nationalspråken i Finland. En högre poängsättning kunde leda till att allt fler skriver studentexamen i det andra inhemska språket och därmed ökar kunskaperna i nationalspråken. 
 
4. Gör språkexamina som gäller utmärkta kunskaper i finska och svenska, det så kallade stora språkprovet, avgiftsfritt.
Personer som fått sin utbildning på svenska måste när de söker offentliga tjänster visa sina utmärkta kunskaper i finska genom en separat examen som år 2022 kostar 454 euro. På personer med finskspråkig utbildning ställs inget motsvarande krav, eftersom de kan styrka de nöjaktiga kunskaperna i svenska som vanligen krävs inom statsförvaltningen genom sina universitetsstudier. Kravet på att avlägga en separat examen, som är både krävande och kostsam, försätter finskspråkiga och svenskspråkiga i en ojämlik situation.
 
5. Inför omvända och anpassade språkkompetenskrav inom den statliga förvaltningen.
För att den offentliga förvaltningens service i framtiden ska kunna tryggas på båda nationalspråken och svenskspråkiga lockas att söka tjänster inom den offentliga förvaltningen bör man införa omvända eller anpassade krav på språkkunskaper. Omvända krav på språkkunskaper innebär att behörighetsvillkoret för en del tjänster är utmärkta kunskaper i svenska och nöjaktiga kunskaper i finska. Anpassade språkkunskaper innebär att det förutsätts goda kunskaper i finska och goda kunskaper i svenska.
 
6. Utbilda fler nödcentraloperatörer och räddningspersonal på svenska.
För att kunna trygga tillgången till säkerhetstjänster på båda nationalspråken bör svenskspråkig polisutbildning, utbildning för räddningsmanskap och gränsbevakarutbildning samt utbildning för nödcentralsoperatörer ordnas regelbundet och på en tvåspråkig ort. 
 
7. Betala språktillägg och språkbrukstillägg.
För att sporra och motivera arbetstagare att använda det andra inhemska borde kommunerna betala olika typer av språktillägg. Kollektivavtalen innehåller möjlighet till språktillägg i den uppgiftsrelaterade lönen eller i det individuella tillägget. Dessutom kan man belöna arbetstagarna för aktivt bruk av det andra inhemska via ett språkbrukstillägg.
 
8. Trygga tillgången till media på svenska.
Det är oerhört viktigt för demokratin, medborgarsamhället och för landets tvåspråkighet att det finns ett mångsidigt utbud av oberoende media också på svenska. Vi vill trygga stödet för tidningspressen och finansieringen av Svenska Yle. Oberoende av om man har finska eller svenska som modersmål är ens massmediala behov hundraprocentigt. 
 
9. Erbjud språkbad och språkduschar.
Barns språkinlärning stöds från och med småbarnspedagogiken genom att stärka och utvidga verksamheten kring språkbad och språkduschar. Vi behöver utbilda fler språkbadslärare för att kunna tillgodose det intresse för språkbad och språkduschar som finns bland barnfamiljer. Kommunerna ska stödas till att aktivt främja språkbad och språkduschar.
 
10. Vård på svenska och finska ska tryggas.
Enligt språkbarometern finns det stora brister i servicen på svenska inom social- och hälsovården. Det här gäller särskilt inom tandvården, på sjukhusen och jouren. I vissa tvåspråkiga kommuner har det också funnits problem med den språkliga servicen på finska. För att kunna trygga vård och service på svenska behövs fungerande servicestigar där de språkliga behoven är beaktade. Inom vårdsektorn är det viktigt att erbjuda lättillgängliga språkutbildningslösningar för att språkinlärningen ska kunna ske i vardagen. Genomtänkta arbetslistor och arbetsturer tryggar också tillgången till personal som talar svenska. Också vården på finska behöver tryggas på tvåspråkiga orter.
  
11. Gör de svenskspråkiga utbildningsstigarna i Finland kända för studerande i Norden.
Inled ett pilotprojekt i Sverige där Finland marknadsförs som ett lockande studieland. Medvetenheten i de andra nordiska länderna om att det i Finland finns flera helt svenskspråkiga utbildningsprogram måste ökas. Finland bör locka till sig studerande och arbetskraft från Sverige och Norden. Arbetstagare från de andra nordiska länderna och de nordiska studerande som stannar kvar i Finland ökar den svenskkunniga arbetskraftens andel i Finland.
 
12. Svenskan måste beaktas i digitala lösningar.
Digitala tjänster måste från början utvecklas parallellt på både finska och svenska för att trygga att språkgrupperna behandlas lika. Det behövs även ett tillräckligt utbud på digitala läromedel på svenska.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45