Har vi blivit för bekväma för förändingar?

04.08.2022 kl. 10:51
I dessa dagar presenteras finansministeriets förslag till statsbudget för år 2023.

Efter det kommer ministerierna med egna önskemål och det blir förhandlingar och politiska armbrytningar. Förväntningarna och förhoppningarna på budgeten är höga. Alla vill ha sitt, men rörelsemånen är liten - om inte minimal. Finlands oundvikliga kostnader i form av kraftigt ökat fokus på försvars-, säkerhets- och försörjningsberedskap har ökat markant och någonstans måste pengar till detta skrapas ihop. Trots att det finns de – också i riksdagen – som tror att pengar växer på träd, är det nog hög tid för alla att vara realister när det kommer till de ekonomiska realiteterna. Vi har en annorlunda tid framför oss.

Vad är du själv beredd att ge avkall på? En lång varm dusch eller varma bad? Kan du tänka dig att skruva ner värmen inomhus och dra på dig ett par yllesockor om det känns kallt? Kommer du ihåg att alltid släcka lampan efter dig då du lämnar rummet och ta ut mobilladdaren ur uttaget då den inte laddas? Det här handlar inte bara om energisparande åtgärder utan också om helt ekonomiska. Att i vardagen fundera på hur man mer förnuftigt använder sina slantar.

Också matinköpen kommer att se annorlunda ut i framtiden. För många kommer matkorgen att fyllas av matkedjornas lågprisprodukter. Ett helt förståeligt fenomen bland de familjer där precis varje euro räknas, men ett synnerligen besvärligt fenomen för vår inhemska livsmedelsförsörjning. Kan vi i stället tänka oss att lite ändra på våra matvaror så att vi samtidigt får pengarna att räcka till men också skapa förutsättningar för vår så viktiga inhemska livsmedelsproduktion?

Och så det där bilkörandet. I ärlighetens namn är det ju nog ganska bekvämt att hoppa in i bilen och ta sig från dörr till dörr. Det sägs att nästan hälften av alla bilresor är under fem kilometer långa så om inte för miljöns skull så är det åtminstone för den egna plånbokens skull förnuftigt att ta de allra kortaste resorna på annat sätt - bara det är möjligt.

När det kommer till statsfinanserna – precis som de privata – gäller det att fundera om och tänka i andra banor. Inför budgetåret 2023 finns det ett stort fokus på hur vi ska bygga upp vår nya vardag med tanke på det geopolitiska läge som råder. Vi får inte heller glömma de stigande kostnaderna för social- och hälsovården och hur stora summor det egentligen ännu krävs för att hela vårdreformen faktiskt ska börja rulla på och fungera så som det är tänkt. Det handlar också om att trygga vardagen för de som tjänar allra minst då stigande levnadskostnader skapar ekonomiskt ohållbara situationer. Vi ser snabba ekonomiska förändringar nu. Nästan dagligen kommer det nyheter om hur inflationen ökar världen över.

Men allt handlar heller inte enbart om pengar. Det handlar om vad vi gör med pengarna. Trots att sysselsättningsgraden i Finland har stigit under den här regeringsperioden ligger vi ändå efter de andra nordiska länderna. Samtidigt som vi har över 100 000 personer i Finland för vilka det inte lönar sig att ta emot ett jobb så har vi arbetskraftsbrist inom väldigt många olika sektorer. Något som i många fall hämmar företagens utveckling. Därtill har vi en tung offentlig sektor med högt tryck på att höja lönerna. Vi har alltså stora strukturella utmaningar som måste lösas. Arbete ska alltid löna sig, flitfällor måste fås bort och den tunga byråkrati vi själva skapat ligger som en fotboja kring utveckling och snabba omställningar.

Det är inte en fråga om vi klarar det. Naturligtvis gör vi det. Det händer dagligen betydligt mer brutala saker i vår närregion än att vi tvingas till kortare duschar och gå med yllesockor. Den stora frågan är egentligen hur villiga är vi att förändra våra invanda vanor och mönster? Vilka saker är det som vi som vuxna individer i huvudsak själva ska ansvara för och vilka saker ska samhället stå för? Har vi själva skapat oss ett samhälle där vi blivit för bekväma för förändringar?

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35