Norden enat mot människohandel

24.06.2022 kl. 06:58
Äntligen har vi med mina nordiska justitieministerkolleger kunnat samlas i samma land omkring samma mötesbord. Det ger mervärde.

Under coronapandemin har vi haft enbart digitala möten. Senast träffades justitieministrarna fysiskt på samma plats 2019.  Nu sammanstrålade vi tidigare i veckan till ministerrådsmöte i Norge för att behandla bl.a. bekämpande av människohandel, sexualbrott och gängkriminalitet. Det nordiska samarbetet måste alltid värnas om och upprätthållas för att kunna utvecklas. Det görs bäst genom mänskliga möten.

 

Nordbor anser att bekämpning av gränsöverskridande brottslighet är det viktigaste området för nordiskt samarbete enligt en studie av Nordiska ministerrådet. Tyvärr räknar man med att bl.a. ökad internationell spänning, Rysslands brutala krig i Ukraina och klimatförändringen ytterligare kommer att öka flyktingströmmarna  och risken för människohandel. På mitt och Finlands initiativ har vi därför inrättat en gemensam nordisk arbetsgrupp mot människohandel. Meningen är att utbyta kunskap och erfarenheter samt ta initiativ på nordisk nivå för att stärka arbetet mot människohandel i alla våra länder. Vi vill alltså sätta i en ännu högre växel, för att motverka denna brutala form av brottslighet. Bekämpning av människohandel, som i grunden handlar om grovt utnyttjande av andra människor där också barn kan dras in, är vår gemensamma angelägenhet. I ett friskt samhälle ska mänskors utsatta situation eller beroendeförhållande inte få utnyttjas.

 

Sexualbrottslagstiftningen i Norden behandlades också ingående. Alla länder anser att frågan är viktig. Det finns mycket att säga om det här, men jag kan konstatera att då Finlands reform av lagstiftningen om sexualbrott godkänns av riksdagen så är vår lagstiftning, som också flera andra nordiska länders, sådan att definitionen av våldtäkt utgår från avsaknad av samtycke. Det här är anmärkningsvärt och Norden visar vägen på ett bra sätt.

 

Gängkriminalitet är inte en ny fråga, men den kräver fortsättningsvis fokus, inte minst genom förebyggande åtgärder. Flera andra nordiska länder har större utmaningar med gängkriminalitet än Finland, men diskussionen är ändå viktig för oss. Från Finland lär vi oss av andra länder, men delar också med oss av våra erfarenheter. Vi har exempelvis i Finland ett pilotförsök med multiprofessionella åtgärder riktade till unga som begår upprepade och allvarliga brott.

 

Mycket av diskussionerna med mina nordiska kolleger handlade även om det världspolitiska läget. Både officiella och mer informella diskussioner gick in på Finlands och Sveriges medlemsansökningar i Nato. Det är glädjande att våra medlemskapsprocesser har starkt stöd hos de övriga nordiska länderna. Finlands och Sveriges medlemskap i Nato skulle stärka den nordiska dimensionen i Nato och överlag stärka säkerheten i Östersjöregionen på lång sikt.

 

Det nordiska justitieministermötet hölls i Norge, närmare bestämt i Finnskogen. Det är ett område nära den svenska gränsen där norska, svenska och finska historiska inslag har byggt upp kulturen i regionen genom århundraden. Mina tankar går härifrån till festligheterna kring Jakobstads 370 års firanden. Även vår historia i Jakobstad och hela Österbotten präglas nämligen starkt av Sverige, men även med inslag från andra nordiska länder. Det är lätt att konstatera att det nordiska samarbetet är viktigt och lämnar sina spår.

 

Avslutningsvis vill jag önska er alla en glad midsommar och kom ihåg flytvästen!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35