Norden enat mot människohandel

24.06.2022 kl. 06:58
Äntligen har vi med mina nordiska justitieministerkolleger kunnat samlas i samma land omkring samma mötesbord. Det ger mervärde.

Under coronapandemin har vi haft enbart digitala möten. Senast träffades justitieministrarna fysiskt på samma plats 2019.  Nu sammanstrålade vi tidigare i veckan till ministerrådsmöte i Norge för att behandla bl.a. bekämpande av människohandel, sexualbrott och gängkriminalitet. Det nordiska samarbetet måste alltid värnas om och upprätthållas för att kunna utvecklas. Det görs bäst genom mänskliga möten.

 

Nordbor anser att bekämpning av gränsöverskridande brottslighet är det viktigaste området för nordiskt samarbete enligt en studie av Nordiska ministerrådet. Tyvärr räknar man med att bl.a. ökad internationell spänning, Rysslands brutala krig i Ukraina och klimatförändringen ytterligare kommer att öka flyktingströmmarna  och risken för människohandel. På mitt och Finlands initiativ har vi därför inrättat en gemensam nordisk arbetsgrupp mot människohandel. Meningen är att utbyta kunskap och erfarenheter samt ta initiativ på nordisk nivå för att stärka arbetet mot människohandel i alla våra länder. Vi vill alltså sätta i en ännu högre växel, för att motverka denna brutala form av brottslighet. Bekämpning av människohandel, som i grunden handlar om grovt utnyttjande av andra människor där också barn kan dras in, är vår gemensamma angelägenhet. I ett friskt samhälle ska mänskors utsatta situation eller beroendeförhållande inte få utnyttjas.

 

Sexualbrottslagstiftningen i Norden behandlades också ingående. Alla länder anser att frågan är viktig. Det finns mycket att säga om det här, men jag kan konstatera att då Finlands reform av lagstiftningen om sexualbrott godkänns av riksdagen så är vår lagstiftning, som också flera andra nordiska länders, sådan att definitionen av våldtäkt utgår från avsaknad av samtycke. Det här är anmärkningsvärt och Norden visar vägen på ett bra sätt.

 

Gängkriminalitet är inte en ny fråga, men den kräver fortsättningsvis fokus, inte minst genom förebyggande åtgärder. Flera andra nordiska länder har större utmaningar med gängkriminalitet än Finland, men diskussionen är ändå viktig för oss. Från Finland lär vi oss av andra länder, men delar också med oss av våra erfarenheter. Vi har exempelvis i Finland ett pilotförsök med multiprofessionella åtgärder riktade till unga som begår upprepade och allvarliga brott.

 

Mycket av diskussionerna med mina nordiska kolleger handlade även om det världspolitiska läget. Både officiella och mer informella diskussioner gick in på Finlands och Sveriges medlemsansökningar i Nato. Det är glädjande att våra medlemskapsprocesser har starkt stöd hos de övriga nordiska länderna. Finlands och Sveriges medlemskap i Nato skulle stärka den nordiska dimensionen i Nato och överlag stärka säkerheten i Östersjöregionen på lång sikt.

 

Det nordiska justitieministermötet hölls i Norge, närmare bestämt i Finnskogen. Det är ett område nära den svenska gränsen där norska, svenska och finska historiska inslag har byggt upp kulturen i regionen genom århundraden. Mina tankar går härifrån till festligheterna kring Jakobstads 370 års firanden. Även vår historia i Jakobstad och hela Österbotten präglas nämligen starkt av Sverige, men även med inslag från andra nordiska länder. Det är lätt att konstatera att det nordiska samarbetet är viktigt och lämnar sina spår.

 

Avslutningsvis vill jag önska er alla en glad midsommar och kom ihåg flytvästen!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30