Ukrainahjälpen

13.05.2022 kl. 10:13
Riksdagen har den här veckan i skuggan av utrikes- och säkerhetspolitiken behandlat klart regeringens integrationspolitiska redogörelse gällande hur vi på bästa sätt kan integrera de människor som kommer till Finland, av olika orsaker.

Vissa flyttar till Finland på grund av arbete, andra på grund av kärlek. För tillfället har många kommit för att man flyr undan ett fruktansvärt krig. Det är viktigt att vi tar hand om alla dessa människor och integrerar dem i vårt samhälle oavsett om de tänkt stanna för evigt, eller bara en stund.

 

På Åland bor över 100 olika nationaliteter. De har också kommit till Åland av olika orsaker och har hjälpt och hjälper att bygga det åländska samhället vidare. Vårt samhälle har överlag varit duktiga på integration, men det finns så klart alltid saker som kan förstärkas ytterligare.

 

Rysslands brutala anfallskrig på Ukraina har inneburit att många miljoner människor har behövt fly sina hem. Över 7 miljoner har flytt till andra orter inom Ukraina, medan över 5,5 miljoner människor, alltså lika många som hela Finlands befolkning, flytt till andra länder, också hit till Åland.

 

På Åland finns det människor som använt en betydande del av sin vakna tid sedan kriget med att hjälpa dem som flytt från Ukraina. Det finns många ålänningar som har gjort massor för att hjälpa, som rest till gränsen, som hjälpt med att skaffat fram boenden, som förmedlat arbete och som håller kontakten med de familjer och enskilda som kommit. Alla dessa ålänningar förtjänar en enorm eloge för sina insatser som också bidrar till integrationen i samhället.

 

Ingen vet hur länge de som flytt Ukraina måste vara på flykt. Många vill flytta tillbaka så fort det är möjligt och därför är andelen av flyktingar som stannat i grannlandet Polen så stort. Tyvärr är det ändå omöjligt att säga när det kan bli möjligt att återvända. Kriget visar tyvärr inga tecken på att ta slut och när det väl tar slut måste allt det som bombats sönder och förstörts återbyggas. Eftersom det är omöjligt att förutspå är det viktigt att aktivt jobba med integrationen så att alla finner sin plats i det nya samhället man kommit till. Även om man drömmer om att få flytta tillbaka när det är tryggt, och då kommer göra det, är det då inte bort från någon om man haft det bra, att man på Åland lärt sig svenska, fått gå i skola eller jobbat. Här kan vi alla hjälpa.

 

I nyhetsflödet är det största fokuset ofta på den vapenhjälp som Ukraina fått och får. Den är livsviktig för att Ukraina ska kunna lyckas slå vakt om sin självständighet. På samma sätt hade Finland för 80 år inte lyckats med det utan den vapenhjälp vi då fick utifrån. Men vid sidan av vapenhjälpen är den humanitära hjälpen lika viktig. Det är inte antingen eller, utan det är både och.

 

Ukraina får hjälp också med andra saker som kanske inte syns utåt, exempelvis genom att trygga den digitala infrastrukturen. Vi vet inte hur många utländska datasäkerhetsexperter som finns i landet. De som talar om det, vet inte, och de som vet talar inte. Men vi vet att hjälpen är betydande för att hjälpa till att försvara den civila infrastrukturen i Ukraina mot hackerattacker.

 

Hjälpen till Ukraina som alla bidrar med efter egen förmåga är ytterst betydelsefull. Att hjälpa dem som flytt från Ukraina till Åland är viktigt och att vi tar hand om dem och alla andra som kommer till Åland och Finland. Tack till alla frivilliga som gör dessa viktiga insatser.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00