Norrback förutspår en ny världsordning

21.05.2022 kl. 07:12
En historisk vecka i Finland kulminerade den 17.5.2022 då riksdagen, med 188 röster för, beslöt att ansöka om medlemskap försvarsalliansen Nato.

Sällan har vår riksdag varit så eniga som i de var i tisdagens röstning. Nu går medlemskapsprocessen till vidare behandling i olika forum inom NATO.  Slutligen skall alla de övriga NATO-ländernas parlament godkänna Finlands ansökan innan vi blir fullvärdiga medlemmar i alliansen. Processen har beräknats ta 4–12 månader.  För vår del återstår det nu att blicka framåt. Vi skall vara med som en aktiv aktör vid skapandet av den nya världsordningen.

När Ryssland valde att mot internationella avtal starta ett invasionskrig mot en europeisk demokrati, påbörjades också utvecklingen av ny världsordning. EU blev mer enigt än någonsin, och även effektivare i sitt beslutsfattande. Man hittade snabbt samförstånd gällande sanktioner mot Ryssland och stödet till Ukraina. Man kan påstå att EU växte och blev strakare. Detta är något jag vill se mera av i framtiden

Att en ny säkerhetsordning håller på att skapas i Europa och i världen blir alltmer uppenbart. Demokratiutvecklingen har stannat upp och vi ser en allt tydligare uppdelning i auktoritära och demokratiska länder igen. Följderna av utvecklingen i Ryssland ser vi resultatet av som bäst. Signalerna om utvecklingen i Kina är ingen trevlig läsning. Yttrandefriheten begränsas allt hårdare och även där sluter man sig allt mer. Jag har redan länge påpekat vi skall ta detta i betraktande då vi samarbetar med dessa diktaturer.  Att vi skall ha ett samarbete i alla riktningar är viktigt. Att vara blåögda beträffande diktaturers prioriteringar och målsättningar kan dock vara ödesdigert. Kriget i Ukraina tolkar jag inte enbart som ett krig om Ukraina utan ett krig mellan autoritära samhällssystem och demokratiska system. En diktators värsta fiende är demokrati och yttrandefrihet.

Nu när den säkerhetspolitiska världskartan ritas om påverkar detta även den handelspolitiska världskartan. För tillfället är vårt handelspolitiska samarbete med Ryssland på is, och utvecklingen i Kina känns inte heller trygg. Nu är det viktigt att söka samarbeten i alla riktningar.  Jag tror att Afrika kan komma och spela en stor roll i den nya handelspolitiska världsordningen. Vi ser allt för ofta Afrika som en helhet, dock bör vi minnas att det består av många enskilda länder där det finns olika möjlighet till olika typer av ekonomiskt samarbete.

De ekonomiska utmaningarna är inte endast globala, utan också nationella. Finland har haft en aktiv handel samt ett aktivt samarbete med Ryssland under en lång tid. Speciella utmaningar har uppstått i de regioner i vårt land som gränsar mot Ryssland. Butiker och företag lider på grund av den uteblivna handeln. Den ekonomiska situationen i vårt land påverkas alltmer av förändringen. Priserna på mat och energi har stigit. Vi ser även allvarliga tecken på en möjlig global omfattande livsmedelskris. Vi kommer inte att lida av hungersnöd i Finland. Vi har råd att köpa in mat från andra länder, men all den mat vi köper in är bort från någon annan som antagligen skulle behöva den mera. Detta är för mig en samvetsfråga. Därför är det fortsättningsvis viktigt att vi gör allt för att trygga den finländska matproduktionen.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15