Norrback förutspår en ny världsordning

21.05.2022 kl. 07:12
En historisk vecka i Finland kulminerade den 17.5.2022 då riksdagen, med 188 röster för, beslöt att ansöka om medlemskap försvarsalliansen Nato.

Sällan har vår riksdag varit så eniga som i de var i tisdagens röstning. Nu går medlemskapsprocessen till vidare behandling i olika forum inom NATO.  Slutligen skall alla de övriga NATO-ländernas parlament godkänna Finlands ansökan innan vi blir fullvärdiga medlemmar i alliansen. Processen har beräknats ta 4–12 månader.  För vår del återstår det nu att blicka framåt. Vi skall vara med som en aktiv aktör vid skapandet av den nya världsordningen.

När Ryssland valde att mot internationella avtal starta ett invasionskrig mot en europeisk demokrati, påbörjades också utvecklingen av ny världsordning. EU blev mer enigt än någonsin, och även effektivare i sitt beslutsfattande. Man hittade snabbt samförstånd gällande sanktioner mot Ryssland och stödet till Ukraina. Man kan påstå att EU växte och blev strakare. Detta är något jag vill se mera av i framtiden

Att en ny säkerhetsordning håller på att skapas i Europa och i världen blir alltmer uppenbart. Demokratiutvecklingen har stannat upp och vi ser en allt tydligare uppdelning i auktoritära och demokratiska länder igen. Följderna av utvecklingen i Ryssland ser vi resultatet av som bäst. Signalerna om utvecklingen i Kina är ingen trevlig läsning. Yttrandefriheten begränsas allt hårdare och även där sluter man sig allt mer. Jag har redan länge påpekat vi skall ta detta i betraktande då vi samarbetar med dessa diktaturer.  Att vi skall ha ett samarbete i alla riktningar är viktigt. Att vara blåögda beträffande diktaturers prioriteringar och målsättningar kan dock vara ödesdigert. Kriget i Ukraina tolkar jag inte enbart som ett krig om Ukraina utan ett krig mellan autoritära samhällssystem och demokratiska system. En diktators värsta fiende är demokrati och yttrandefrihet.

Nu när den säkerhetspolitiska världskartan ritas om påverkar detta även den handelspolitiska världskartan. För tillfället är vårt handelspolitiska samarbete med Ryssland på is, och utvecklingen i Kina känns inte heller trygg. Nu är det viktigt att söka samarbeten i alla riktningar.  Jag tror att Afrika kan komma och spela en stor roll i den nya handelspolitiska världsordningen. Vi ser allt för ofta Afrika som en helhet, dock bör vi minnas att det består av många enskilda länder där det finns olika möjlighet till olika typer av ekonomiskt samarbete.

De ekonomiska utmaningarna är inte endast globala, utan också nationella. Finland har haft en aktiv handel samt ett aktivt samarbete med Ryssland under en lång tid. Speciella utmaningar har uppstått i de regioner i vårt land som gränsar mot Ryssland. Butiker och företag lider på grund av den uteblivna handeln. Den ekonomiska situationen i vårt land påverkas alltmer av förändringen. Priserna på mat och energi har stigit. Vi ser även allvarliga tecken på en möjlig global omfattande livsmedelskris. Vi kommer inte att lida av hungersnöd i Finland. Vi har råd att köpa in mat från andra länder, men all den mat vi köper in är bort från någon annan som antagligen skulle behöva den mera. Detta är för mig en samvetsfråga. Därför är det fortsättningsvis viktigt att vi gör allt för att trygga den finländska matproduktionen.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00