Norrback förutspår en ny världsordning

21.05.2022 kl. 07:12
En historisk vecka i Finland kulminerade den 17.5.2022 då riksdagen, med 188 röster för, beslöt att ansöka om medlemskap försvarsalliansen Nato.

Sällan har vår riksdag varit så eniga som i de var i tisdagens röstning. Nu går medlemskapsprocessen till vidare behandling i olika forum inom NATO.  Slutligen skall alla de övriga NATO-ländernas parlament godkänna Finlands ansökan innan vi blir fullvärdiga medlemmar i alliansen. Processen har beräknats ta 4–12 månader.  För vår del återstår det nu att blicka framåt. Vi skall vara med som en aktiv aktör vid skapandet av den nya världsordningen.

När Ryssland valde att mot internationella avtal starta ett invasionskrig mot en europeisk demokrati, påbörjades också utvecklingen av ny världsordning. EU blev mer enigt än någonsin, och även effektivare i sitt beslutsfattande. Man hittade snabbt samförstånd gällande sanktioner mot Ryssland och stödet till Ukraina. Man kan påstå att EU växte och blev strakare. Detta är något jag vill se mera av i framtiden

Att en ny säkerhetsordning håller på att skapas i Europa och i världen blir alltmer uppenbart. Demokratiutvecklingen har stannat upp och vi ser en allt tydligare uppdelning i auktoritära och demokratiska länder igen. Följderna av utvecklingen i Ryssland ser vi resultatet av som bäst. Signalerna om utvecklingen i Kina är ingen trevlig läsning. Yttrandefriheten begränsas allt hårdare och även där sluter man sig allt mer. Jag har redan länge påpekat vi skall ta detta i betraktande då vi samarbetar med dessa diktaturer.  Att vi skall ha ett samarbete i alla riktningar är viktigt. Att vara blåögda beträffande diktaturers prioriteringar och målsättningar kan dock vara ödesdigert. Kriget i Ukraina tolkar jag inte enbart som ett krig om Ukraina utan ett krig mellan autoritära samhällssystem och demokratiska system. En diktators värsta fiende är demokrati och yttrandefrihet.

Nu när den säkerhetspolitiska världskartan ritas om påverkar detta även den handelspolitiska världskartan. För tillfället är vårt handelspolitiska samarbete med Ryssland på is, och utvecklingen i Kina känns inte heller trygg. Nu är det viktigt att söka samarbeten i alla riktningar.  Jag tror att Afrika kan komma och spela en stor roll i den nya handelspolitiska världsordningen. Vi ser allt för ofta Afrika som en helhet, dock bör vi minnas att det består av många enskilda länder där det finns olika möjlighet till olika typer av ekonomiskt samarbete.

De ekonomiska utmaningarna är inte endast globala, utan också nationella. Finland har haft en aktiv handel samt ett aktivt samarbete med Ryssland under en lång tid. Speciella utmaningar har uppstått i de regioner i vårt land som gränsar mot Ryssland. Butiker och företag lider på grund av den uteblivna handeln. Den ekonomiska situationen i vårt land påverkas alltmer av förändringen. Priserna på mat och energi har stigit. Vi ser även allvarliga tecken på en möjlig global omfattande livsmedelskris. Vi kommer inte att lida av hungersnöd i Finland. Vi har råd att köpa in mat från andra länder, men all den mat vi köper in är bort från någon annan som antagligen skulle behöva den mera. Detta är för mig en samvetsfråga. Därför är det fortsättningsvis viktigt att vi gör allt för att trygga den finländska matproduktionen.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35