En historisk riksdagsvecka

21.05.2022 kl. 10:10
I tisdags fattade riksdagen med rösterna 188 för och 8 emot att stöda statsledningens beslut att ansöka om ett finländskt NATO-medlemskap. Dagen innan hade saken debatterats i riksdagen i 14 timmar. Debatten var en uppvisning av enighet.

Presidenten och regeringen behöver juridiskt inte riksdagens stöd för att lämna in en ansökan, men politiskt behöver man stöd och därför behövs förankringen.

 

Riksdagen kommer juridiskt behöva godkänna ett medlemskap i NATO, men det beslutet kommer tidtabellsmässigt sent. Det sker i slutändan av processen och om riksdagen då skulle säga nej skulle det vara förfärligt pinsamt för Finland. Därför är den politiska förankringen viktig.

 

På ett sätt var riksdagens debatt väldigt beskrivande för Finlands utrikespolitiska tradition. Man söker alltid maximal konsensus i stora utrikes- och säkerhetspolitiska beslut. Beslutet i både samhället och riksdagen har fått mogna fram de senaste drygt 10 veckorna. Allmänhetens stöd och beställning på beslutet har varit stark. Statsledningen meddelade först sin egen åsikt veckan innan för att inte styra samhällsdebatten.

 

För alla som följt debatten har det ändå redan länge varit klart var beslutet skulle landa. Tidpunkten har mer att göra med att det skulle ge tid för Finland att säkerställa att fönstret för en NATO- ansökan var öppet, att det finns samhälleligt stöd för beslutet, att få säkerhetsgarantier under ansökningstiden samt att säkerställa att Sverige får en chans att komma med, vilket nu sker.

 

Riksdagens debatt var historisk och ett självändamål, inte enbart för historieböckerna. Debatten i sig och enigheten i den stärker beslutets legitimitet och maximerar stödet för statsledningen vilket är en viktig signal också utåt i världen eftersom de kommande veckorna potentiellt kan bli osäkra ifall alla länder i omvärlden inte respekterar Finlands och Sveriges självständiga beslut. Av den anledningen är det också viktigt att gå hand i hand med Sverige då det minskar riskerna för båda.

 

Trots den stora enigheten blev beslutet inte enhälligt. Det fanns ledamöter som var emot beslutet på samma sätt som det finns sådana röster i samhället i stort.

 

Även om jag själv stödde beslutet om NATO-medlemskap har jag full respekt för dem som inte gör det. Finland är en öppen demokrati där yttrandefriheten och åsiktsfriheten är en grundpelare i samhället.

 

Av oss ledamöter, 94 % av riksdagens ledamöter, som stödde beslutet finns så klart också många blandade känslor på samma sätt som i befolkningen som helhet.

 

Vissa har länge stött ett medlemskap eftersom det förankrar Finland som ett land i väst, vissa har påverkats av den starka opinionen i samhället, vissa har sett att försvarets sakkunniga sagt att detta är bästa sätt att maximera säkerheten, många är chockade över Rysslands brutala attack på ett fredligt suveränt land och för många har historiens sår rivits upp där berättelserna från Finlands egna krig för självständighet, berättade av sina egna far- och morföräldrar, kom tillbaka. Det såret revs upp i och med anfallet på Ukraina och därför tänker de flesta: Aldrig igen, och om igen aldrig någonsin ensam igen.

 

Det var mycket starka känslor i riksdagen, men trots det är beslutet om NATO-medlemskap inte ett känslomässigt beslut utan ett beslut som fått mogna fram och som förankrats i samhället senaste månader som en konsekvens av att säkerhetsordningen i Europa revs upp den 24 februari.

 

En helt ny lägesbedömning har behövts då den stabilitetspolitik som Finland byggt, trott och investerat i raserades över en natt. Finland har pragmatiskt analyserat alla alternativ, hållit huvudet kallt och man kommer fortsätta göra det då vi nu går vidare i processen.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15