Nato medlemskap kontra Ryssland

14.05.2022 kl. 06:40

Torsdagen den 12.5.2022 var en historisk dag för Finlands del då både statsminister Sanna Marin och republikens president Sauli Niinistö meddelade att Finland bör ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Diskussionen om Nato har gått het de senaste veckorna, och tiden för beslutet närmar sig.  Även om jag personligen varit en långvarig förespråkare för ett finländskt Nato-medlemskap, förstår jag att det finns orosmoment som väcker tankar. Många funderar antagligen på vad Rysslands motreaktion kommer att vara. Hur Ryssland kommer att reagera kan vi bara spekulera kring. Hot och hybridpåverkan i olika former kommer vi antagligen att få uppleva. Vi är dock väl förberedda, även på det värsta. Vi har starka internationella förbindelser och samarbeten. Här spelar våra relationer till USA, västvärlden och enigheten inom Europa en central roll, där det senaste tillägget är Finlands avtal med Storbritannien om ömsesidig militär assistens. Också EU:s bestämmelser om stöd för medlemsländerna i olika situationer är av betydelse. Vi får dock aldrig glömma att vårt eget försvar, vår försvarsvilja och andra egna säkerhetsarrangemang, så som försörjningsberedskapen, är grundbulten i vår säkerhetspolitik nu och i framtiden.

Finlands utrikespolitik har en lång tid baserat sig på en balansgång där vi strävat till att hålla goda kontakter, som byggt på ömsesidigt förtroende, till våra grannländer i såväl öst som väst. Tyvärr har vårt grannland i öst visat att man inte är att lita på i dagsläget. Genom att i strid med internationella avtal inleda ett invasionskrig mot en europeisk demokrati har man förbrukat sitt förtroende. Rapporterna från kriget visar också på stor brutalitet, och misstankarna om direkta krigsbrott är uppenbara.  Många år av samarbete med Ryssland har gått i krasch på grund av Rysslands ageranden. Detta är ett samarbete, som oberoende Nato, måste byggas upp från grunden igen. Finland bör även i framtiden sträva till att ha goda relationer med sina grannländer, och när situationen väl tillåter det, är det viktigt att vi börjar återbygga förhållandet till Ryssland. Det kommer dock att ta tid innan förtroendet finns för djupare samarbete och ekonomiska investeringar. Själv tror jag att vi har att lära av Nato-landet Norge hur de hanterar sin gräns och sitt samarbete med Ryssland. 

Kriget i Ukraina har stora följdverkningar på global nivå. Bristen på livsmedel ökar instabiliteten i många länder. Risken är stor att flyktingströmmarna ökar. De globala varu- och penningströmmarna påverkas. Råvarupriserna stiger och inflationen ökar. Vi behöver starkare internationella organisationer för att i dem tillsammans möta utmaningarna. Ett skräckscenario är att allt flera länder vänder sig inåt, vilket skulle medföra ännu större spänningar i världen och risk för allt flera konflikter. I det perspektivet är vårt medlemskap i Nato ett oerhört viktigt steg.

Kriget i Ukraina framstår allt tydligare som en konflikt mellan liberala demokratier och totalitära länder. En framgång för Ryssland i Ukraina är en framgång för en diktatur, vilket aldrig borde få ske. Att förstärka Nato med vårt medlemskap är ett klart budskap till diktaturer.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35