Kolumn

Nato medlemskap kontra Ryssland

14.05.2022 kl. 06:40

Torsdagen den 12.5.2022 var en historisk dag för Finlands del då både statsminister Sanna Marin och republikens president Sauli Niinistö meddelade att Finland bör ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Diskussionen om Nato har gått het de senaste veckorna, och tiden för beslutet närmar sig. Även om jag personligen varit en långvarig förespråkare för ett finländskt Nato-medlemskap, förstår jag att det finns orosmoment som väcker tankar. Många funderar antagligen på vad Rysslands motreaktion kommer att vara. Hur Ryssland kommer att reagera kan vi bara spekulera kring. Hot och hybridpåverkan i olika former kommer vi antagligen att få uppleva. Vi är dock väl förberedda, även på det värsta. Vi har starka internationella förbindelser och samarbeten. Här spelar våra relationer till USA, västvärlden och enigheten inom Europa en central roll, där det senaste tillägget är Finlands avtal med Storbritannien om ömsesidig militär assistens. Också EU:s bestämmelser om stöd för medlemsländerna i olika situationer är av betydelse. Vi får dock aldrig glömma att vårt eget försvar, vår försvarsvilja och andra egna säkerhetsarrangemang, så som försörjningsberedskapen, är grundbulten i vår säkerhetspolitik nu och i framtiden.

Finlands utrikespolitik har en lång tid baserat sig på en balansgång där vi strävat till att hålla goda kontakter, som byggt på ömsesidigt förtroende, till våra grannländer i såväl öst som väst. Tyvärr har vårt grannland i öst visat att man inte är att lita på i dagsläget. Genom att i strid med internationella avtal inleda ett invasionskrig mot en europeisk demokrati har man förbrukat sitt förtroende. Rapporterna från kriget visar också på stor brutalitet, och misstankarna om direkta krigsbrott är uppenbara. Många år av samarbete med Ryssland har gått i krasch på grund av Rysslands ageranden. Detta är ett samarbete, som oberoende Nato, måste byggas upp från grunden igen. Finland bör även i framtiden sträva till att ha goda relationer med sina grannländer, och när situationen väl tillåter det, är det viktigt att vi börjar återbygga förhållandet till Ryssland. Det kommer dock att ta tid innan förtroendet finns för djupare samarbete och ekonomiska investeringar. Själv tror jag att vi har att lära av Nato-landet Norge hur de hanterar sin gräns och sitt samarbete med Ryssland.

Kriget i Ukraina har stora följdverkningar på global nivå. Bristen på livsmedel ökar instabiliteten i många länder. Risken är stor att flyktingströmmarna ökar. De globala varu- och penningströmmarna påverkas. Råvarupriserna stiger och inflationen ökar. Vi behöver starkare internationella organisationer för att i dem tillsammans möta utmaningarna. Ett skräckscenario är att allt flera länder vänder sig inåt, vilket skulle medföra ännu större spänningar i världen och risk för allt flera konflikter. I det perspektivet är vårt medlemskap i Nato ett oerhört viktigt steg.

Kriget i Ukraina framstår allt tydligare som en konflikt mellan liberala demokratier och totalitära länder. En framgång för Ryssland i Ukraina är en framgång för en diktatur, vilket aldrig borde få ske. Att förstärka Nato med vårt medlemskap är ett klart budskap till diktaturer.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15