Europadagen viktigare än på länge

09.05.2022 kl. 16:17

I dag firar vi Europadagen. Dagen firas då på grund av att  en deklaration presenterad av den franske utrikesministern Robert Schuman undertecknades den 9 maj 1950. Avsikten med deklarationen, som kan sägas ha lagt grunden till den Europeiska unionen, var att skapa en varaktig fred och frihet i Europa. Då den undertecknades var det bara några år sedan krigsslutet och man ville knyta de olika länderna närmare varandra, för att på så sätt undvika ett nytt krig.

– För oss som hör till en yngre generation har freden varit en självklarhet, men i dag ser vi hur viktigt det är att ständigt arbeta för fred, för täta och nära internationella kontakter och för att internationella avtal respekteras, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.

– Det är ironiskt att Ryssland samtidigt firar segerns dag, för att minnas fredsslutet i Europa efter andra världskriget. Det här gör man mitt under ett pågående anfallskrig som man själv har startat och vilket kraftigt rubbar freden i Europa, konstaterar minister Thomas Blomqvist.

– I stället visar frivilligt samarbete och gemenskapen inom EU sin kraft. Det samarbete, som grundar sig på Schaumandeklarationen och som vi i dag flaggar för, såväl med den finländska flaggan som med EU-flaggan, har aldrig varit så starkt som i dag. Vi har gemensamt vidtagit åtgärder gällande ekonomiska sanktioner och åtgärder som stärker den inre säkerheten i EU. Åtgärder som inte varit närmelsevis lika verkningsfulla och snabba om de bara gjorts av enskilda länder. EU är i grund och botten en fredsprocess, vilket vi skall vara extra stolta och glada för att fira i dag,  säger minister Thomas Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00