Europadagen viktigare än på länge

09.05.2022 kl. 16:17

I dag firar vi Europadagen. Dagen firas då på grund av att  en deklaration presenterad av den franske utrikesministern Robert Schuman undertecknades den 9 maj 1950. Avsikten med deklarationen, som kan sägas ha lagt grunden till den Europeiska unionen, var att skapa en varaktig fred och frihet i Europa. Då den undertecknades var det bara några år sedan krigsslutet och man ville knyta de olika länderna närmare varandra, för att på så sätt undvika ett nytt krig.

– För oss som hör till en yngre generation har freden varit en självklarhet, men i dag ser vi hur viktigt det är att ständigt arbeta för fred, för täta och nära internationella kontakter och för att internationella avtal respekteras, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.

– Det är ironiskt att Ryssland samtidigt firar segerns dag, för att minnas fredsslutet i Europa efter andra världskriget. Det här gör man mitt under ett pågående anfallskrig som man själv har startat och vilket kraftigt rubbar freden i Europa, konstaterar minister Thomas Blomqvist.

– I stället visar frivilligt samarbete och gemenskapen inom EU sin kraft. Det samarbete, som grundar sig på Schaumandeklarationen och som vi i dag flaggar för, såväl med den finländska flaggan som med EU-flaggan, har aldrig varit så starkt som i dag. Vi har gemensamt vidtagit åtgärder gällande ekonomiska sanktioner och åtgärder som stärker den inre säkerheten i EU. Åtgärder som inte varit närmelsevis lika verkningsfulla och snabba om de bara gjorts av enskilda länder. EU är i grund och botten en fredsprocess, vilket vi skall vara extra stolta och glada för att fira i dag,  säger minister Thomas Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00