Viktiga och symboliska dagar

07.05.2022 kl. 06:37
Imorgon söndag sin infaller morsdagen. Det är dagen då vi firar våra mödrar, som i många avseenden är tryggheten för barnen, på ett högaktningsfullt och fint sätt.

Just nu har de ukrainska mödrarna en särskild plats i våra hjärtan. I deras svåra situation måste de ändå bevara hoppet och tron på framtiden – för sina barns och familjers skull. Det är viktigt nu att vi fortsätter stöda dem på bästa sätt, även i sommar då inte skolan och dess schema formar dagen.

Idag firar vi sin tur de ofrivilligt barnlösas dag. Många i vårt samhälle kan inte av olika orsaker, även om man vill, bli föräldrar. Speciellt helger som denna väcks starka känslor till liv hos de ofrivilligt barnlösa - sorg, saknad och känsla av utanförskap. Jag tycker det är mycket fint att vi har en dag för dem och att detta lyfts upp mera i samhällsdiskussionen. Det är även fint att det finns olika samtalsgrupper, där de kan diskutera tillsammans med personer som tvingats gå samma öde till mötes.

På måndagen, den 9 maj, firas Europadagen. Det är en dag för fred och frihet. Samtidigt firas det som i Ryssland kallas segerdagen, över Tyskland år 1945. Det som i Europa har kommit att symbolisera fred och sammanhållning har i Ryssland blivit en dag för rysk seger och revanschism.

Då Frankrikes utrikesminister Robert Schuman den 9 maj år 1945 föreslog ett nytt politiskt samarbete som skulle göra krig mellan de europeiska nationerna omöjliga var det litet han visste. Idag har vi krig vid vår tröskel, krig i Europa.

Med tanke på den ryska invasionen av Ukraina infaller Europadagen under en tidpunkt då de värderingar den står för lyfts fram i ett ännu viktigare ljus. Försoning och gemenskap, att fredligt samverka över gränser och mellan folk. I år kan vi under Europadagen reflektera det faktum att Europa och EU blivit en sammanhållande faktor, i en värld som samtidigt i många avseenden står i brand.

Det europeiska samarbetet har bidragit till frihet – inte minst på individnivå. Att resa och röra sig är en del av det europeiska samarbetet som försvarar den enskilda individens frihet. Frågor som vi speciellt i de nordiska länderna värnar om är upprätthållandet av starka europeiska rättsstater, och i Finland är medborgarnas attityd mot EU i regel god.

Efter förra årets utdragna diskussioner om återhämtningspaket har stödet återigen gått uppåt, efter rekordåret 2019 då finländarna förhöll sig mer positivt till EU än någonsin förut.

På tisdagen är det drömmarnas motionsdag, en nationell motionskampanj dag. Rörelse och fysisk aktivitet i alla olika former gör gott för hälsan, såväl fysiskt som psykiskt. Det är viktigt alltid men speciellt i dessa utmanande tider vi lever i.   

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35