Viktiga och symboliska dagar

07.05.2022 kl. 06:37
Imorgon söndag sin infaller morsdagen. Det är dagen då vi firar våra mödrar, som i många avseenden är tryggheten för barnen, på ett högaktningsfullt och fint sätt.

Just nu har de ukrainska mödrarna en särskild plats i våra hjärtan. I deras svåra situation måste de ändå bevara hoppet och tron på framtiden – för sina barns och familjers skull. Det är viktigt nu att vi fortsätter stöda dem på bästa sätt, även i sommar då inte skolan och dess schema formar dagen.

Idag firar vi sin tur de ofrivilligt barnlösas dag. Många i vårt samhälle kan inte av olika orsaker, även om man vill, bli föräldrar. Speciellt helger som denna väcks starka känslor till liv hos de ofrivilligt barnlösa - sorg, saknad och känsla av utanförskap. Jag tycker det är mycket fint att vi har en dag för dem och att detta lyfts upp mera i samhällsdiskussionen. Det är även fint att det finns olika samtalsgrupper, där de kan diskutera tillsammans med personer som tvingats gå samma öde till mötes.

På måndagen, den 9 maj, firas Europadagen. Det är en dag för fred och frihet. Samtidigt firas det som i Ryssland kallas segerdagen, över Tyskland år 1945. Det som i Europa har kommit att symbolisera fred och sammanhållning har i Ryssland blivit en dag för rysk seger och revanschism.

Då Frankrikes utrikesminister Robert Schuman den 9 maj år 1945 föreslog ett nytt politiskt samarbete som skulle göra krig mellan de europeiska nationerna omöjliga var det litet han visste. Idag har vi krig vid vår tröskel, krig i Europa.

Med tanke på den ryska invasionen av Ukraina infaller Europadagen under en tidpunkt då de värderingar den står för lyfts fram i ett ännu viktigare ljus. Försoning och gemenskap, att fredligt samverka över gränser och mellan folk. I år kan vi under Europadagen reflektera det faktum att Europa och EU blivit en sammanhållande faktor, i en värld som samtidigt i många avseenden står i brand.

Det europeiska samarbetet har bidragit till frihet – inte minst på individnivå. Att resa och röra sig är en del av det europeiska samarbetet som försvarar den enskilda individens frihet. Frågor som vi speciellt i de nordiska länderna värnar om är upprätthållandet av starka europeiska rättsstater, och i Finland är medborgarnas attityd mot EU i regel god.

Efter förra årets utdragna diskussioner om återhämtningspaket har stödet återigen gått uppåt, efter rekordåret 2019 då finländarna förhöll sig mer positivt till EU än någonsin förut.

På tisdagen är det drömmarnas motionsdag, en nationell motionskampanj dag. Rörelse och fysisk aktivitet i alla olika former gör gott för hälsan, såväl fysiskt som psykiskt. Det är viktigt alltid men speciellt i dessa utmanande tider vi lever i.   

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00