Viktiga och symboliska dagar

07.05.2022 kl. 06:37
Imorgon söndag sin infaller morsdagen. Det är dagen då vi firar våra mödrar, som i många avseenden är tryggheten för barnen, på ett högaktningsfullt och fint sätt.

Just nu har de ukrainska mödrarna en särskild plats i våra hjärtan. I deras svåra situation måste de ändå bevara hoppet och tron på framtiden – för sina barns och familjers skull. Det är viktigt nu att vi fortsätter stöda dem på bästa sätt, även i sommar då inte skolan och dess schema formar dagen.

Idag firar vi sin tur de ofrivilligt barnlösas dag. Många i vårt samhälle kan inte av olika orsaker, även om man vill, bli föräldrar. Speciellt helger som denna väcks starka känslor till liv hos de ofrivilligt barnlösa - sorg, saknad och känsla av utanförskap. Jag tycker det är mycket fint att vi har en dag för dem och att detta lyfts upp mera i samhällsdiskussionen. Det är även fint att det finns olika samtalsgrupper, där de kan diskutera tillsammans med personer som tvingats gå samma öde till mötes.

På måndagen, den 9 maj, firas Europadagen. Det är en dag för fred och frihet. Samtidigt firas det som i Ryssland kallas segerdagen, över Tyskland år 1945. Det som i Europa har kommit att symbolisera fred och sammanhållning har i Ryssland blivit en dag för rysk seger och revanschism.

Då Frankrikes utrikesminister Robert Schuman den 9 maj år 1945 föreslog ett nytt politiskt samarbete som skulle göra krig mellan de europeiska nationerna omöjliga var det litet han visste. Idag har vi krig vid vår tröskel, krig i Europa.

Med tanke på den ryska invasionen av Ukraina infaller Europadagen under en tidpunkt då de värderingar den står för lyfts fram i ett ännu viktigare ljus. Försoning och gemenskap, att fredligt samverka över gränser och mellan folk. I år kan vi under Europadagen reflektera det faktum att Europa och EU blivit en sammanhållande faktor, i en värld som samtidigt i många avseenden står i brand.

Det europeiska samarbetet har bidragit till frihet – inte minst på individnivå. Att resa och röra sig är en del av det europeiska samarbetet som försvarar den enskilda individens frihet. Frågor som vi speciellt i de nordiska länderna värnar om är upprätthållandet av starka europeiska rättsstater, och i Finland är medborgarnas attityd mot EU i regel god.

Efter förra årets utdragna diskussioner om återhämtningspaket har stödet återigen gått uppåt, efter rekordåret 2019 då finländarna förhöll sig mer positivt till EU än någonsin förut.

På tisdagen är det drömmarnas motionsdag, en nationell motionskampanj dag. Rörelse och fysisk aktivitet i alla olika former gör gott för hälsan, såväl fysiskt som psykiskt. Det är viktigt alltid men speciellt i dessa utmanande tider vi lever i.   

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00