Läropliktslagen rättas nu till så att skärgårdselever kan få inkvarteringsersättning!

26.04.2022 kl. 17:08
Riksdagen inledde på tisdagen behandlingen av några korrigeringar till den förlängda läropliktslagen. En av dessa korrigeringar gäller inkvarterings- och reseersättningar för läropliktiga, som riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP) påpekat att inte beaktar förhållandena i skärgården och på glesbygden.

– Det här ett bra exempel på hur den viktiga dialogen med fältet kan leda till konkreta förändringar. Då den utvidgade läropliktslagen hade godkänts blev jag kontaktad av oroliga föräldrar om hur skärgårdsförhållandena inte beaktades i lagstiftningen. Jag tog upp frågan i ett skriftligt spörsmål och nu ser vi konkreta förändringar till lagtexten, säger Bergqvist.

Läropliktslagen rättas nu till så att en läropliktig kan beviljas inkvarterings- och reseersättning på basis av skolresans tidsmässiga längd. Tidigare fanns det en gränsdragning vid 100 kilometer men inga bestämmelser på hur lång tid resan högst får ta.

– I skärgården fungerar inte den här gränsdragningen där resan mellan den läropliktiges hem och närmaste skola kan vara kortare än 100 kilometer, men den tar så lång tid att det i praktiken inte är möjligt att färdas dagligen. Det här har vi inom SFP påpekat under beredningen av lagen och jag är glad att gediget arbete ger konkreta resultat, säger Bergqvist. 

I riksdagens svar om utvidgandet av läroplikten förutsatte riksdagen att regeringen följer och utvärderar genomförandet och konsekvenserna av läropliktsreformen på bred front och vidtar behövliga åtgärder för att avhjälpa eventuella missförhållanden. Lagförslaget som riksdagen på tisdagen förde remissdebatt om baserar sig på den här uppföljningen.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00