Ett år i återblick

31.12.2021 kl. 09:50
Året 2021 lider mot sitt slut. Alltsedan pandemin började har det många gånger sagts att vi lever i exceptionella tider, och det är kanske något av en klyscha att säga att det gångna året varit speciellt, men icke desto mindre är det sant

Även bortsett från pandemin har året varit händelserikt. Under år 2021 har Finland fungerat som ordförande för Nordiska ministerrådet. Under ordförandeskapet har vi arbetat för att förverkliga den nordiska visionen, att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

 

Men inte heller det nordiska samarbetet har undgått att präglas av pandemin. Under det gångna året har fokus legat på att ta lärdom av pandemin: bland annat har man inlett arbetet för att stärka det nordiska samarbetet under kristider, inklusive samarbetet kring försörjningsberedskap. Det här utvecklingsarbetet fortsätter det kommande året.

 

Också på jämställdhetsfronten har vi nått framsteg. Bland annat den länge efterlängtade familjeledighetsreformen blev klar i år. Den utgår ifrån att ledigheten fördelas jämlikt mellan föräldrarna. Ur jämställdhetsperspektiv är det här centralt. Flera av våra jämställdhetsutmaningar, såsom skillnader i löner och karriärsutveckling, samt ojämlik fördelning av omsorgs- och hushållsarbete, har en koppling till hur ansvaret mellan föräldrarna fördelas redan i början av föräldraskapet.

 

Jämställdhetsarbetet fortsätter. Nästa år kommer vi bland annat att färdigställa regeringens jämställdhetsredogörelse, ge ett förslag om ökad lönetransparens för att kunna åtgärda lönediskriminering, samt fortsätta föra rundabordsdiskussioner med olika aktörer om hur vi kan motverka sexuella trakasserier.

 

År 2021 var även året då social- och hälsovårdsreformen blev klar och godkändes av riksdagen. Efter år – eller rentav årtionden – av försök och förberedelser är en av de största reformerna i vårt lands historia nu på gång. Lagstiftningen är klar, men det kommande året gäller det att få allt att fungera i praktiken. Därför är också välfärdsområdesvalet i januari mycket viktigt. Då har vi alla, genom att utnyttja vår rösträtt, möjlighet att påverka hur reformen förverkligas i vår region.

 

Mycket har alltså hänt under det gångna året. Men trots allt förblir 2021 ytterligare ett år präglat av coronapandemin. Under de två senaste åren har vi fått märka hur föränderligt livet under en pandemi kan vara; hoppfullhet har växlat med misströstan beroende på hur smittspridningen sjunkit eller stigit. Tyvärr avslutas året med att antalet smittade igen ökar och att restriktioner återinförs. Pandemin håller oss i sitt grepp och den tuffa tiden är inte ännu över. Samtidigt är vi ändå i en bättre situation än tidigare, framförallt tack vare att många nu är vaccinerade. Det är viktigt att vi fortsätter förbättra vaccinationskapaciteten så att alla som vill i snabb takt kan få den tredje dosen, och att så många som möjligt låter vaccinera sig så att vaccinationsgraden fortsätter att öka. Tillförsikten om att vi är bättre förberedda ska vi ta med oss in i det nya året. Jag önskar alla läsare ett gott nytt år!

 
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00