Trafikbesluten viktiga för regionen   

04.02.2022 kl. 09:49
Under början av året har en hel del trafik- och infrastrukturfrågor aktualiserats.

Flera av dessa har stor betydelse också för Västnyland. Förra veckan godkände regeringen avtalet för VR:s köptrafik för de kommande nio åren. Genom avtalet köper staten trafik på sådana rutter som anses nödvändiga, även om de i sig inte är ekonomiskt lönsamma. Det tryggar en fungerande service bland annat på mer glesbebyggda områden.

 

För Västnylands del ingår tågtrafiken mellan Karis och Hangö i avtalet, vilket är en trygghetsfaktor för den fortsatta trafiken på sträckan. Samtidigt är det viktigt att notera att uppdateringar kan göras också under avtalsperioden, till exempel för att beakta ändringar i baninfrastrukturen. Det här är viktigt med tanke på att elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan blir färdig under perioden, och det kan finas behov och möjligheter att utveckla förbindelserna på sträckan Hangö-Helsingfors.

 

Förra veckan publicerades också Trafikledsverkets förslag till investeringsprogram för åren 2022-29. I praktiken är programmet dels en åtgärdsplan för att förverkliga den här regeringens linjedragningar angående de långsiktiga trafiksatsningarna och dels ett förslag till nya investeringar. SFP och regeringen har velat satsa på Västnyland, vilket också syns i förslaget. Här ingår många välkomna förslag ur ett västnyländskt perspektiv. Med finns bland annat förverkligandet av det tidigare beslutet att elektrifiera Hangö-Hyvingebanan och även satsningarna på riksväg 25 och stamväg 51. Det här är frågor som både regionen och SFP länge efterlyst och jobbat för. Att de nu genomförs visar att vårt arbete bär frukt.

 

Vilka av de nya projekten som får finansiering bestäms i sista hand av riksdagen. Ett nytt och viktigt projekt i Trafikledsverkets förslag är exempelvis en fördjupning av farleden till Koverhar så att större fartyg kan nyttja hamnen. Samtidigt finns det också projekt där utvecklingspotentialen kunde beaktas bättre och som gärna skulle få ingå i förslaget. Ett sådant exempel är Kustbanan. Även om vi den här perioden redan gjort budgetsatsningar på Kustbanan, är det oerhört viktigt att arbetet för att utveckla och förbättra banan kan fortsätta.

 

I december gav EU-kommissionen sitt förslag om att uppdatera det europeiska trafiknätverket, TEN-T. TEN-T-nätverket är ett verktyg för utvecklingen av trafiknäten på EU-nivå, med avsikten att skapa ett smidigt trafiknätverk i Europa. Personligen tycker jag det finns goda argument för att Hangö hamn borde ingå i det så kallade stomnätet, och att Ingå hamn borde ingå i det som kallas det övergripande nätet. I praktiken har TEN-T-nätverket stor inverkan på hur den nationella infrastrukturen utvecklas, och till exempel vilka projekt som får EU-finansiering.

 

Trafiken handlar om helheter som behöver fungera. Det är därför viktigt att alla delar av trafiksystemet fungerar, också busstrafiken. Trafiklösningarna och -investeringarna hör till den offentliga sektorns centrala uppgifter. Fungerande trafiksystem och bra trafikleder underlättar var och ens vardag. De skapar också bättre förutsättningar för det regionala näringslivet och tillväxten, de ökar trafiksäkerheten och minskar på klimatutsläppen. Därför är trafikfrågorna så viktiga.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00