Vi ska hjälpas åt

14.04.2022 kl. 15:59

Påskveckan hålls varken plenum eller utskottsmöten i riksdagen.  Den politiska debatten står däremot inte stilla. Kriget och dess följder tar så gott som all plats i diskussionen nu.  Denna vecka ger regeringen en säkerhetspolitisk redogörelse till riksdagen som skall ligga som grund när vi formulerar vår nya position i det förändrade världsläget.  För mig är det något ofattbart att vi i modern tid upplever ett erövringskrig inom Europas gränser. Demokratin, rättsstaten och alla människors lika värden är något som skall försvaras dagligen, detta är vår plikt. Vi bär också ett ansvar att hjälpa de människor som har tvingats lämna sina hem på grund av krigets fasor.

Miljontalsmänniskor har tvingats lämna sina hem i Ukraina. Cirka 4,5 miljoner har beräknats lämna landet hittills. Jag är glad över den starka samhörigheten och viljan att hjälpa som har uppstått i Europa. Många har öppnat sina hem till dem som flyr kriget. Även här i Finland är viljan att hjälpa stor. Tusentals ukrainare har sökt internationellt skydd i Finland, och många till är att vänta. Den slutgiltiga mängden uppskattas landa mellan 40 000 och 80 000 under året. Tre av fyra ukrainare som anlänt till Finland har inkvarterats privat. Även om kriget fört med sig förödelse och elände, så har dom hårda tider också hämtat fram det goda inom oss. Det är viktigt att vi nu tar hand om de som flyr kriget, och hjälper dem att vänja sig vid den nya tillvaron. Arbets- och näringsministeriet meddelade i fredags att alla som söker tillfälligt skydd har rätt att börja arbeta genast när registrering har gjorts hos polisen. Det gläder mig att vi har gått inför en minskning av byråkratin i detta fall. Jag hoppas nu också att vi gör allt så smidigt som möjligt så att de som vill och kan arbeta får arbete. Vi bör dock minnas att människorna som kommer hit har genomgått hemska upplevelser, och ingen skall heller förväntas börja arbeta om de inte är redo för de. Det samma gäller de som skall ha utbildning på alla stadier.  Alla skall ha möjlighet till utbildning, och en form av stöd som hjälper dem med att bearbeta sina upplevelser, och hjälper dem att komma i gång med sin utbildning.

Att hjälpa krigets flyktingar med att hitta en plats i det finska samhället är inte rätt endast utgående från humanitära orsaker. Faktum är att vi lider av arbetskraftsbrist här i Finland och att förneka människor arbete som faktiskt vill jobba är något som inte kan ses som en hållbar utveckling i en situation som denna. Vi bör dock minnas att även om svåra tider oftast hämtar fram det goda inom människor, finns det alltid de som tror sej kunna dra nytta av krissituationer. Vi får inte vara naiva eller blåögda, var och en av oss har en plikt att se till att utnyttjande situationer och andra typer av missbruk inte uppstår när många människor är utsatta.  Vi har ett bra system som strävar till att förhindra missbruk, men inget system är felfritt.

Jag hoppas innerligen att vi får ett slut på kriget. Tills det sker måste vi göra vad vi kan för att hjälpa dem som är i den största nöden. Med dessa ord vill jag önska er alla läsare en fridfull påskhelg.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00