Den viktigaste redogörelsen i modern tid

13.04.2022 kl. 15:52
Det handlar om framtiden för vårt land och kommande generationer.

Det har skett fundamentala förändringar i Finlands och Europas säkerhets- och verksamhetsomgivning som följd av Rysslands invasion av Ukraina. Rysslands krig utmanar hela Europas säkerhet och stabilitet. Republikens president och regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott har därför tagit fram en redogörelse om förändringar i den säkerhetspolitiska omgivningen. Regeringen godkände redogörelsen i sitt sammanträde idag.

 
– Nu lägger vi grunden för Finlands nya säkerhets- och försvarspolitik. Det är en historisk redogörelse vi fattat beslut om och den viktigaste redogörelsen i fredstid. Våra västerländska ideal om frihet, demokrati, fred och mänskliga rättigheter utmanas av Rysslands aggression och de fasansfulla händelserna i Ukraina på ett sätt vi inte bevittnat på decennier. Redogörelsen som godkänts enhälligt av statsrådet är en reaktion på den här utvecklingen och ger statsledningen och riksdagen en stabil grund att stå på för att vidta de åtgärder som krävs för att trygga Finlands framtida säkerhet, säger justitieminister och SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson.

Riksdagen och alla ledamöter ges nu verktyg för en grundlig diskussion om Finlands eventuella Nato-medlemskap. Alla till buds stående alternativ ska gås igenom. Justitieminister och partiordförande Henriksson säger för egen del att hon stöder att Finland ansöker om medlemskap i Nato under våren. 
 
– SFP och jag själv stöder att Finland ansöker om medlemskap i Nato. Säkerhetsfrågor har alltid varit viktiga för SFP. Vi gör inte politik för att polera vår egen sköld, utan för att trygga landets och vår allas gemensamma framtid. Viktigast nu är inte politiska partiers tidigare ståndpunkter, utan att sträva efter en så bred gemensam syn som möjligt i riksdagen för vilken lösning som bäst garanterar Finlands säkerhet på lång sikt, säger Henriksson.
 
– Finland ska fatta beslut om sin säkerhet självständigt och enligt sitt eget omdöme. Redogörelsen slår fast att ett Nato-medlemskaps viktigaste effekt vore att Finland då som fullvärdig medlem skulle få säkerhetsgarantier inom ramarna för Natos gemensamma försvar och artikel fem. Det här innebär också att ett Nato-medlemskap för Finland skulle ge det tryggaste skyddet. Nu krävs det att vi håller huvudet kallt oberoende av olika försök att påverka opinionen. Vi ska agera målmedvetet och utan dröjsmål. Exceptionella tider kräver handlingsförmåga och förmåga att lyssna på olika synpunkter. Finlands styrka har alltid varit att vi kunnat hitta enighet i svåra tider, säger Henriksson.  

Redogörelsen lyfter även upp målsättningen om nära samarbete med Sverige och övriga nordiska länder. Det står i redogörelsen att tröskeln för en militär konflikt i Östersjöområdet skulle höjas i och med Finlands och Sveriges Nato-medlemskap. Det skulle på lång sikt stärka regionens stabilitet. 
 
– Jag ser det som önskvärt att Finland och Sverige går sida vid sida och kunde hålla ungefär samma tidtabell då det gäller en eventuell Nato-medlemskapsansökan. Båda länderna måste naturligtvis ändå fatta sina egna beslut, avslutar Henriksson.

Justitieminister Anna-Maja Henriksson är medlem i regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet som tillsammans med presidenten utarbetat redogörelsen för Statsrådet. 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35