Kriget påverkar oss alla

02.04.2022 kl. 13:08
För de flesta av oss är det svårt att föreställa sig krigets fasor och känslan av att tvingas lämna sitt hem och sin trygghet.

En människa på flykt är sårbar, trött och rädd. Sedan Ryssland anföll Ukraina har detta blivit verklighet för över 10 miljoner människor. En stor del av de ukrainska barnen, långt över fyra miljoner barn, har tvingats fly från sina hem.

 

De dryga 15 000 ukrainska flyktingarna i Finland behöver komma in och integreras i samhället så fort som möjligt. Regeringen arbetar på högvarv också med den här frågan. Vi är måna om att kommunerna ska ersättas för de kostnader som uppstår då de ser till att de ukrainska flyktingarna får ett hem.

 

Barnen som kommer hit behöver få känna sig trygga. Förutom att barnen så snabbt som möjligt ska få gå i skola behöver vi hitta lösningar inom småbarnspedagogiken så att de ukrainska barnen också kan få gå på dagis. I skrivande stund är det ännu oklart hur detta exakt ska skötas men regeringens budskap till kommunerna är klart: Integrera så bra som möjligt, vi söker lösningar för att ersätta kostnaderna.

 

Jag deltog nyligen i ett möte med ett stort antal justitie- och utrikesministrar från EU och hela västvärlden. Ukrainas justitieminister Denis Maliuska deltog också i mötet. Senast jag träffade honom var i Budapest förra hösten. Nu var stämningen betydligt allvarligare, men jag var glad att se honom.

 

Rysslands invasion av Ukraina är en grov kränkning av internationell rätt. Vid mötet diskuterade vi hur Internationella brottmålsdomstolens utredning i Ukraina kunde stödjas. Kriget i Ukraina framhäver Internationella brottmålsdomstolens betydelse som den enda internationella domstolen där grymma brottsförövare kan ställas till straffrättsligt ansvar. Krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten ska utredas och om anklagelserna visar sig vara grundade, ska de leda till åtal och straff.

 

För oss i regeringen betyder Rysslands krig mot Ukraina arbete på många olika fronter: Vi tar ställning till säkerhetspolitiska frågor, arbetar med stödpaket för till exempel transportbranschen och jordbrukarna som drabbas av den globala krisen och stöder Ukraina på alla tänkbara sätt. Den här veckan klarnade detaljerna i stödet på drygt 300 miljoner euro till jordbruket. Helheten innehåller åtgärder som snabbt ska stöda bönderna och den inhemska matproduktionen samt den gröna omställningen inom jordbruket. Nu i fredags fattade regeringen också beslut om beredningen av ett ca 75 miljoners kostnadsstöd för logistiksektorn.

 

Regeringens absolut viktigaste uppdrag är att säkra Finlands och finländarnas trygghet nu, i morgon och på lång sikt. Regeringen kommer därför att med en snabb tidtabell ge en redogörelse till riksdagen, med analyser av det nya säkerhetspolitiska läget som uppstått och olika säkerhetspolitiska alternativ. Jag och Svenska folkpartiet har redan en längre tid talat för ett Nato-medlemskap.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00