Kriget påverkar oss alla

02.04.2022 kl. 13:08
För de flesta av oss är det svårt att föreställa sig krigets fasor och känslan av att tvingas lämna sitt hem och sin trygghet.

En människa på flykt är sårbar, trött och rädd. Sedan Ryssland anföll Ukraina har detta blivit verklighet för över 10 miljoner människor. En stor del av de ukrainska barnen, långt över fyra miljoner barn, har tvingats fly från sina hem.

 

De dryga 15 000 ukrainska flyktingarna i Finland behöver komma in och integreras i samhället så fort som möjligt. Regeringen arbetar på högvarv också med den här frågan. Vi är måna om att kommunerna ska ersättas för de kostnader som uppstår då de ser till att de ukrainska flyktingarna får ett hem.

 

Barnen som kommer hit behöver få känna sig trygga. Förutom att barnen så snabbt som möjligt ska få gå i skola behöver vi hitta lösningar inom småbarnspedagogiken så att de ukrainska barnen också kan få gå på dagis. I skrivande stund är det ännu oklart hur detta exakt ska skötas men regeringens budskap till kommunerna är klart: Integrera så bra som möjligt, vi söker lösningar för att ersätta kostnaderna.

 

Jag deltog nyligen i ett möte med ett stort antal justitie- och utrikesministrar från EU och hela västvärlden. Ukrainas justitieminister Denis Maliuska deltog också i mötet. Senast jag träffade honom var i Budapest förra hösten. Nu var stämningen betydligt allvarligare, men jag var glad att se honom.

 

Rysslands invasion av Ukraina är en grov kränkning av internationell rätt. Vid mötet diskuterade vi hur Internationella brottmålsdomstolens utredning i Ukraina kunde stödjas. Kriget i Ukraina framhäver Internationella brottmålsdomstolens betydelse som den enda internationella domstolen där grymma brottsförövare kan ställas till straffrättsligt ansvar. Krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten ska utredas och om anklagelserna visar sig vara grundade, ska de leda till åtal och straff.

 

För oss i regeringen betyder Rysslands krig mot Ukraina arbete på många olika fronter: Vi tar ställning till säkerhetspolitiska frågor, arbetar med stödpaket för till exempel transportbranschen och jordbrukarna som drabbas av den globala krisen och stöder Ukraina på alla tänkbara sätt. Den här veckan klarnade detaljerna i stödet på drygt 300 miljoner euro till jordbruket. Helheten innehåller åtgärder som snabbt ska stöda bönderna och den inhemska matproduktionen samt den gröna omställningen inom jordbruket. Nu i fredags fattade regeringen också beslut om beredningen av ett ca 75 miljoners kostnadsstöd för logistiksektorn.

 

Regeringens absolut viktigaste uppdrag är att säkra Finlands och finländarnas trygghet nu, i morgon och på lång sikt. Regeringen kommer därför att med en snabb tidtabell ge en redogörelse till riksdagen, med analyser av det nya säkerhetspolitiska läget som uppstått och olika säkerhetspolitiska alternativ. Jag och Svenska folkpartiet har redan en längre tid talat för ett Nato-medlemskap.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00