Mellan hopp och förtvivlan

28.03.2022 kl. 10:33

I drygt två år har vi levt med coronaviruset. Under pandemitiden har våra sociala kontakter minskat avsevärt. Också ministrarnas möjligheter att röra sig på fältet har varit begränsade. Människomötena ansikte mot ansikte har varit få.  

Igår hade jag glädjen att för första gången på länge göra ett tjänstebesök i Vasa. På agendan hade jag bland annat besök till Vasa förvaltningsdomstol och utsökningsverket. Bägge viktiga enheter i rättsvården. Det är alltid givande att på plats och ställe få diskutera aktuella frågor, och få en färsk lägesbild. Jag har saknat den här delen av mitt arbete mycket.

Förutom att jag har glädjen att fungera som landets justitieminister, är jag också Ålandsminister. Därför var det speciellt roligt att gästa språkbadsskolan Merenkurkun koulu med anledning av den Ålandsvecka som nu pågår i skolorna. En vecka som uppmärksammar 100-årsjubileet av Ålands självstyrelse. Det är härligt att möta barn och unga, lyssna till deras tankar och tillsammans fundera på hur samhället fungerar.

Igår var det också mycket upplyftande att för en stund få ta del av Pampas nationaldag. Den glädje studerande från hela Svenskfinland delade under det redan 30-åriga studentevenemanget gick inte att ta miste på. Våra unga har lidit oerhört av pandemin. Känslan av ensamhet har för många studerande stärkts i takt med att närstudierna och studieevenemangen inhiberades. De unga behöver nu få känna av friheten från restriktionerna, få skratta och dela roliga upplevelser tillsammans. Att vi människor åter kan träffas är viktigt för vårt välmående.

Samtidigt som vi njuter av att samhället öppnat upp, ska vi vara medvetna om att coronaviruset fortfarande finns bland oss. Många insjuknar nu och vår sjukvård är belastad. Regeringen har ändå inga tankar på att återinföra restriktioner. Det kunde ytterligare förlänga pandemin. Däremot är det fortfarande viktigt att iaktta försiktighet och agera ansvarsfullt i förhållande till andra.
 

Kriget i Ukraina berör oss varje dag. Det överskuggar också just nu allt det arbete regeringen gör. 

Putin och Ryssland bär ansvar för all den grymhet som Ukraina och dess invånare utsätts för. Rysslands agerande är så brutalt och så hänsynslöst att vi inte sett något liknande sedan andra världskriget. Miljontals människor flyr sitt hemland, de flesta kvinnor och barn. Krigets kalla ansikte visar sig varje dag i våra tv-rutor och på sociala medier. Den humanitära katastrofen är ett faktum. Det finns mycket som tyder på att krigsbrott begåtts i Ukraina.

Finländarna har visat stor vilja att hjälpa och ta emot flyktingar från Ukraina. Regeringen har också slagit fast att kommunerna ska ersättas för de kostnader för inkvartering och boende som uppstår. Exakt modell klarnar snart.
 

I torsdags deltog jag i ett möte med ett stort antal justitie- och utrikesministrar från EU och hela västvärlden. Ukrainas justitieminister Denis Maliuska deltog också i mötet. Senast jag träffade honom var i Budapest förra hösten. Nu var stämningen betydligt allvarligare, men jag var glad att se honom.

Rysslands invasion av Ukraina är en grov kränkning av internationell rätt. Vid mötet diskuterade vi hur Internationella brottmålsdomstolens utredning i Ukraina kunde stödjas. Kriget i Ukraina framhäver Internationella brottmålsdomstolens betydelse som den enda internationella domstolen där grymma brottsförövare kan ställas till straffrättsligt ansvar. Krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten ska utredas och om anklagelserna visar sig vara grundade, ska de leda till åtal och straff.

 

Anna-Maja Henriksson

Justitieminister och partiordförande, SFP

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00