De geopolitiska kontinentalplattorna rör sig

29.03.2022 kl. 10:32

Geopolitik är som kontinentalplattor, det rör sig hela tiden. De senaste decennierna har vi sett att västvärlden och Europa tappat inflytande globalt. USA är fortfarande världens enda supermakt, men Kinas inflytande i världen har kontinuerligt vuxit och Kina har utmanat USA och väst allt oftare. Vid sidan av Kina finns det också andra länder som rör på sig i förhållande till historiska samarbetspartners.

 

USAs relativa makt har minskat, men landet kommer förbli en stormakt genom sina strategiska styrkor. För Europa är utmaningarna betydligt större, men den starka koordineringen som gjorts efter Rysslands attack på Ukraina visar att också vi har en möjlighet att hålla kvar vår globala relevans om vi klarar av att utnyttja den potential som vårt samarbete ger. Det måste vi göra.

 

Putin hade inte väntat ett så snabbt och enigt Europa reagera mot attacken på Ukraina. Han såg ett försvagat väst och Europa där USA flyttat sin politiska tyngdpunkt mot Kina och Asien, Brexit, det kaotiska tillbakadragandet från Afghanistan, splittringarna internt i Europa och den försvagade transatlantiska länken efter Donald Trump. Samtidigt har Kina kopplat ett starkt grepp kring Afrika och många utvecklingsländer.

 

Rysslands anfall på Ukraina var en felbedömning också på den här punkten. Väst var handfallet efter annekteringen av Krim 2014. Inte denna gång.

 

Chocken av Rysslands storskaliga attack, Ukrainas storslagna mod och försvarsvilja samt Putins användning av ett Z, som för tankarna tillbaka till historieböckerna har svetsat samman Europa internt och den transatlantiska länken på ett sätt som få trodde var riktigt möjligt. Lägg därtill de fördjupade relationerna till Australien, Japan och Sydkorea som också är en del av väst.

 

För varje dag som kriget i Ukraina fortsätter ökar de ekomiska kostnaderna. Ryssland drabbas mest och kommer gå tillbaka decennier i ekonomisk utveckling. Men också övriga världen kommer betala, både vi men också exempelvis Kina.

 

Rysslands attack på Ukraina skapar problem också för Kina. Landet har ett gemensamt intresse med Ryssland att minska västvärldens globala inflytande, men i likhet med Ryssland är man ekonomiskt beroende av handeln med väst. Lägg till interna ekonomiska problem i Kina med en krisande systemviktig fastighetssektor samt osäkerheten kring pandemin och man behöver vara försiktig med vilka vägval man gör, eftersom priset på dem gått upp efter kriget i Ukraina.

 

En överväldigande majoritet, 141 av 193, av världens länder har i FN fördömt Rysslands attack. Värt att notera är dock att såväl Kina, Indien som Sydafrika låtit bli att ta ställning hittills. Tillsammans med de övriga 32 länderna som avstod motsvarar man hälften av jordens befolkning. Händelseutvecklingen i Ukraina och i världen kommer sannolikt påverka deras vägval, och också oss.

 

Anfallet mot Ukraina är ett vidrigt brott mot internationell lag och en fruktansvärd humanitär katastrof. Samtidigt har det inneburit ett uppvaknande i väst och i synnerhet i Europa kring att vi kan behålla vår relevans globalt om vi använder vår ekonomiska styrka och det öppna demokratiska samhällets kraft på rätt sätt.

 

Det uppvaknandet var inte en dag för tidigt och vi måste fortsätta hålla oss vakna och eniga, samt anstränga oss för det trots att det kommer bli jobbigt då ekonomin påverkas. Grundläggande principer som frihet, öppenhet och självständighet behöver ett starkt och enigt väst om de ska kunna säkerställas på lång sikt. De principerna som Ukraina nu slåss för med sitt liv har inneburit att de globala geopolitiska kontinentalplattorna börjat röra sig snabbare, och eventuellt ändrat dess riktning.

 

Mats Löfström

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00