Henriksson om ramrian med fokus på tillväxt och säkerhet: Det exceptionella läget kräver exceptionella åtgärder

05.04.2022 kl. 10:18
Regeringen har idag avslutat förhandlingarna gällande planen för de offentliga finanserna på Ständerhuset i Helsingfors. Resultatet är ett stort paket som förstärker Finlands säkerhet och finländarnas trygghet samt skapar förutsättningar för tillväxt och grön omställning.

– Rysslands brutala, hänsynslösa krig mot Ukraina påverkar oss på många olika sätt. Också förhandlingarna gällande budgetramen präglades i allra högsta grad av kriget och det förändrade världsläget. Upplägget blev helt annorlunda än vi ännu för några månader sedan kunde föreställa oss, säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson

– Men det är helt klart att den exceptionella situationen kräver exceptionella åtgärder. Därför sätter regeringen i sina beslut nu fokus på att stärka vårt lands försvar och finländarnas trygghet. Vi vill också trygga förutsättningarna för tillväxt och sätta fart på den gröna omställningen, fortsätter Henriksson.

Försvar, beredskap och säkerhet i fokus

Den förändrade säkerhetspolitiska omgivningen, som Finland befinner sig i förutsätter att Finland stärker sin försvarsförmåga på lång sikt. Det behövs också snabba tilläggsresurser till försvarsmakten på både kort och medellång sikt. 

– Som en följd av Rysslands aggression har vi krig i Europa. Det kan vi inte blunda för. Vi måste stärka vårt eget försvar och se till att vi är redo för alla scenarier. Därför höjer vi vår beredskap genom bland annat införskaffning av försvarsmateriel av hög kvalitet, flera repetitionsövningar, ökade personalresurser och upprätthållande av försvarsmaktens handlingskraft. Det handlar i grund och botten om att trygga Finlands och människornas säkerhet härifrån och framöver, säger Anna-Maja Henriksson. 

Regeringen gör även stora satsningar på cybersäkerhet, kritisk infrastruktur och ökar vissa säkerhetsmyndigheters resurser för att de ska kunna sköta sina uppdrag då säkerhetsläge förändrats i Europa. Utöver försvarsmakten stärker regeringen speciellt gränsbevakningsväsendets verksamhetsförutsättningar.

– Det är centralt för vår försörjningsberedskap att vårt samhälle klarar av olika slags yttre hot, även sådana som inte alltid är så synliga för oss. Kriser i dagens läge måste beaktas ur ett mycket bredare perspektiv än tidigare.  Därför stärks vissa myndigheters resurser inklusive IT-system. Bland annat kommer det nu att skaffas två nya övervakningsplan för gränsbevakningen. För oss är det viktigt att gränsbevakningen har modern och fungerande utrustning, säger Henriksson.

Finland ska fortsätta på tillväxtens väg

Anna-Maja Henriksson är nöjd att regeringen genom sina beslut stöder förutsättningarna för en fortsatt tillväxt.

– Sysselsättningsgraden i Finland närmar sig 75 procent. Finland ska fortsätta på tillväxtens väg och få fler finländare i jobb. Därför är regeringens beslut ytterst viktiga, säger Henriksson.

Henriksson glädjer sig över att statens forsknings- och utvecklingsfinansiering nästa år är 350 miljoner euro högre än i budgetramen ifjol. Finlands Akademis helhet är sammanlagt 500 milj. euro för 2023. Regeringen har också fattat beslut om ett skatteavdrag för forskning och utveckling för små- och medelstora företag som ska träda i kraft 2023. 

– Forskning, innovation och utveckling ligger som grund för Finlands framgång och konkurrenskraft. Jag är glad att vi kommit överens om en god nivå på forskningsanslagen. Helheten för Finlands Akademi är på en betydande nivå jämfört med tidigare år, säger Anna-Maja Henriksson.

– Skatteavdraget är en viktig del i helheten. Det ska sporra den privata sektorn och speciellt små- och medelstora företag att investera i forskning och utbildning. För att vi ska nå målet om att finansieringen av forskning och utveckling på sikt ska vara fyra procent av BNP behövs privata sektorns och näringslivets insats och näringslivet, tillägger Henriksson.

Regeringen riktar 50 miljoner euro till andra stadiets yrkesutbildning.

– Regeringen Marin har under regeringsperioden valt att satsa på skola, barn och unga. Ett konkret exempel har varit satsningen på andra stadiets lärare. Den tilläggsfinansieringen riskerade att ta slut. Nu vill vi inför regeringens sista år ändå stärka finansieringen till andra stadiets yrkesutbildning med 50 milj. euro, säger Henriksson.

Henriksson är också mycket nöjd med att regeringen enats om ett paket för att försnabba behandlingen av tillståndsprocesser gällande till exempel vindkraft. Det här är viktigt med tanke på främjandet av investeringar i Finland och för att få fart på den gröna omställningen.

– Smidiga, förutsägbara tillståndsprocesser är centrala då företagen överväger var det ska göra sina investeringar. Lagstiftningen kommer nu att ändras så att investeringar som gäller grön omställning ska få ett temporärt företräde i tillståndsbehandlingen. Dessutom kommer förvaltningsdomstolarna och tillståndsmyndigheterna att få tilläggsresurser för att försnabba behandlingen av ärenden. Det är mycket välkommet, säger Henriksson.

– Den gröna omställningen är nu central. Vi behöver göra oss oberoende av rysk energi och samtidigt stärka Finlands självförsörjningsgrad och beredskap. Vi ska inte heller glömma att den gröna omställningen också är en stor möjlighet för vårt näringsliv och en viktig del i stävjandet av klimatförändringen, säger Henriksson.

Tidigarelagd indexjustering

Regeringen värnar också om den sociala rättvisan genom att socialskyddsförmånernas indexjustering (KEL-index) tidigareläggs, så att detta görs redan under det kommande året, senast 1.8.2022. Det här görs för att kompensera höjda levnadskostnader, som uppstått som följd av Rysslands invasion i Ukraina. 

– Inflationen har varit stigande och kan förväntas hållas på en hög nivå en tid framöver. I en sådan situation är det viktigt att vi värnar om att köpkraften för de med de lägsta inkomsterna tryggas, säger Henriksson.

Flyktingarna från Ukraina

I samband med ramförhandlingarna kom regeringen också överens om att säkra den finansiering som behövs för att integrering av ukrainska flyktingar i kommunerna ska gå så smidigt som möjligt. Dessutom ges extra resurser till kommunerna för att de ukrainska barnen under skolåldern ska kunna delta i småbarnspedagogik också i situationer då föräldrarna inte arbetar eller studerar. 

– Det är viktigt att kommunerna vågar satsa resurser på mottagande och integration av ukrainska flyktingar också på orter där det inte finns någon mottagningscentral. Regeringens budskap är klart. Kommunerna kommer att ersättas för sina kostnader, avslutar Henriksson. 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15