VBL: Finland fick en ny nationalspråksstrategi

11.12.2021 kl. 10:01

För ungefär tre år sedan publicerade tankesmedjan Agenda en rapport om svenskans ställning i Finland. Rapporten innehöll ett bekymmersamt budskap. Sju av tio svenskspråkiga upplevde att språkklimatet var dåligt. Enligt undersökningen kände många finlandssvenskar att de bemöts med elakheter och spydigheter på fritiden och på arbetsplatsen.

Rapporten hävdade att det svenska språkets ställning hade försämrats kraftigt. Det fanns en tydlig orsak. Ingen i den dåvarande regeringen bevakade de svenska frågorna. VCS fick inte sin omfattande fulljour, man försökte göra svenskan frivillig i finskspråkiga skolor, tingsrättsreformen gick hårt åt svenskbygden. För mig blev det allt klarare att det behövdes en ny regering med vilja att bland annat uppdatera nationalspråksstrategin för att stärka tvåspråkigheten i vårt land. 

Nu är vi där. Förra veckan godkände statsrådet, Finlands regering, en ny nationalspråksstrategi. Strategin är en konkret vägkarta som innehåller 62 åtgärder som ska stärka vår rätt att få service på de båda nationalspråken, finska och svenska.

I nationalspråksstrategin finns många åtgärder som Svenska folkpartiet medvetet arbetat för. Det handlar bland annat om att se över språkkunskapskraven för statliga tjänstemän för en bättre språklig service, att stärka språkbad och språkduschar, att se till att digitala tjänster fungerar på båda nationalspråken, att skapa servicestigar för det svenska språket.

Med nationalspråksstrategin visar vår regering att tvåspråkigheten är viktig. Med den här strategin ser vi också att det spelar roll vem som sitter i regeringen och att den politik som regeringen för även påverkar språkklimatet.

För mig som österbottning har min språkliga identitet alltid varit klar. I Österbotten kan man födas, leva och dö på svenska som man brukar säga. Det här är inte en självklarhet överallt i Finland och jag fick själv uppleva det första gången när jag som femåring blev inlagd på sjukhus i Helsingfors för en öronoperation. Det var knappt någon som förstod vad jag sade och jag försökte göra mig förstådd på den finska jag hade lärt mig hos mina morföräldrar i Kalajoki. Samtidigt var det här som min drivkraft för att främja de språkliga rättigheterna väcktes. Jag visst ju inte då vad en ”språklig rättighet” var, men jag visste hur det kändes att inte kunna göra mig själv förstådd.

Det är klart att särskilt när man är svag, sjuk och känner sig otrygg är det viktigt att få tala sitt eget språk. Likaså är det viktigt att du kan tala svenska då du ringer till nödcentralen. Språkbarometern visar att svenskspråkiga personer som talar minoritetsspråket i en kommun är mindre nöjda med den service som de får inom vården.

En fungerande språklig service kräver att man tar språken i beaktande på alla nivåer inom beslutsfattandet. Den medvetenheten behövs också nu när de nya välfärdsområdena byggs upp. Nationalspråksstrategin understryker också att de tvåspråkiga välfärdsområdena ska ta i bruk verktyg för att trygga de språkliga rättigheterna i praktiken. För att den språkliga servicen ska fungera inom vården också i framtiden spelar det roll vem som beslutar om hälso- och sjukvården i välfärdsområdena. Bland annat därför är det kommande välfärdsområdesvalet så viktigt, men också för att trygga service nära dig.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35