ÖT: Vaccinet - den bästa julklappen

24.12.2021 kl. 10:00

Julen står för dörren. Riksdagen har godkänt budgeten för 2022 och ett nytt år börjar snart. De senaste dagarna har nyhetsflödet ändå dominerats av coronanyheter. Det envisa covid-19 viruset som vi för två år sedan knapp hade hört talas om, är en fortsatt envis objuden gäst i vårt land och i vår värld. Något som vi dessvärre kan få lära oss att leva med.

Det nya s.k. omikron viruset dök upp som gubben i lådan, precis då vi tyckte att vi börjat få någorlunda ordning på läget. Coronapasset hade tagits i bruk och vi hann under hösten glädjas åt att kunna samlas, gå på konserter, teater, idrottstävlingar och mycket mer. Den nya virusvarianten visade sig spridas snabbt och det är bara en tidsfråga när den är det dominerande viruset också hos oss. Många europeiska länder där antalet smittade räknas i tiotusental per dag, har gått in för strikta nedstängningar.

För varje dag vet vi också lite mer om den nya varianten. Tack och lov verkar den inte medföra allvarligare sjukdom än delta-varianten, men det är helt klart att den som inte har tagit vaccin riskerar insjukna mycket svårt. Vi måste därför ta situationen på stort allvar. Då vårdavdelningarna fylls av covid-patienter leder det till att patienter med andra sjukdomar kan komma i kläm och planerade operationer flyttas fram. Därför behöver vi göra mer för att stärka vår gemensamma motståndskraft mot viruset. Därför är det också så viktigt att nu fortsätta vaccinera så att mänskor kan få sin tredje dos och så att de som inte ännu har något vaccinskydd skulle skaffa sig det.

Jag har stor förståelse för att många börjar vara utleda och trötta på situationen, det är vi alla, också vi ministrar. Men vi ska inte kasta yxan i sjön nu. Vi ska ta fram kämpaglöden än en gång, och tänka att det kunde vara värre. Vi orkar nog lite till.

På grund av det allvarliga läget var regeringen på tisdag tvungen att fatta ett antal tunga beslut. För mig och SFP har ledstjärnan hela tiden varit att de åtgärder som görs, ska ha effekt och vara motiverade samt att barnen och de unga ska undantas begränsningar så långt som möjligt.  Jag är därför glad att regeringen kunde enas om att den grundläggande utbildningens och andra stadiets närundervisning inte kommer att begränsas.

Däremot beslöt regeringen att gränsövervakning återinförs temporärt vid våra inre gränser den 28.12 för en tid på ca tre veckor. Restaurangernas öppethållningstider kommer också att begränsas. Från och med den 24.12 slutar utskänkningen med coronapass kl. 21 och restaurangerna ska stänga kl. 22. Och från med den 28.12 måste  utskänkningen på alla s.k. utskänkningsrestauranger avslutas kl. 17 och dessa restauranger stänga kl. 18. Kundplatserna begränsas till max. 50 procent. I dom s.k. matrestaurangerna  måste utskänkningen avslutas kl. 17 och restaurangerna ska stängas senast kl. 20.  Mellan kl. 18-20 är det endast tillåtet att ha öppet med coronapass. Kundplatserna begränsas till max. 75 procent.  Det här betyder således att det inte kommer att vara 1000 personer på Stadshotellet på juldagen.

Såhär inför jul finns det ändå mycket att glädjas över. Finland har fått en ny nationalspråksstrategi, hushållsavdraget höjs nästa år, sysselsättningsläget är betydligt bättre och ekonomin växer igen. Lokalt och regionalt i Jakobstads- och Karlebyregionen ser vi hur viktiga väg- och andra infrastrukturprojekt färdigställs, bland annat förbättringar på riksväg 8 och Edsevökorsningen. Och det viktigaste av allt. Vi får leva i ett land med fred. Med dessa ord önskar jag er alla läsare en god och fridfull jul och ett gott nytt år!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30