ÖT: Vaccinet - den bästa julklappen

24.12.2021 kl. 10:00

Julen står för dörren. Riksdagen har godkänt budgeten för 2022 och ett nytt år börjar snart. De senaste dagarna har nyhetsflödet ändå dominerats av coronanyheter. Det envisa covid-19 viruset som vi för två år sedan knapp hade hört talas om, är en fortsatt envis objuden gäst i vårt land och i vår värld. Något som vi dessvärre kan få lära oss att leva med.

Det nya s.k. omikron viruset dök upp som gubben i lådan, precis då vi tyckte att vi börjat få någorlunda ordning på läget. Coronapasset hade tagits i bruk och vi hann under hösten glädjas åt att kunna samlas, gå på konserter, teater, idrottstävlingar och mycket mer. Den nya virusvarianten visade sig spridas snabbt och det är bara en tidsfråga när den är det dominerande viruset också hos oss. Många europeiska länder där antalet smittade räknas i tiotusental per dag, har gått in för strikta nedstängningar.

För varje dag vet vi också lite mer om den nya varianten. Tack och lov verkar den inte medföra allvarligare sjukdom än delta-varianten, men det är helt klart att den som inte har tagit vaccin riskerar insjukna mycket svårt. Vi måste därför ta situationen på stort allvar. Då vårdavdelningarna fylls av covid-patienter leder det till att patienter med andra sjukdomar kan komma i kläm och planerade operationer flyttas fram. Därför behöver vi göra mer för att stärka vår gemensamma motståndskraft mot viruset. Därför är det också så viktigt att nu fortsätta vaccinera så att mänskor kan få sin tredje dos och så att de som inte ännu har något vaccinskydd skulle skaffa sig det.

Jag har stor förståelse för att många börjar vara utleda och trötta på situationen, det är vi alla, också vi ministrar. Men vi ska inte kasta yxan i sjön nu. Vi ska ta fram kämpaglöden än en gång, och tänka att det kunde vara värre. Vi orkar nog lite till.

På grund av det allvarliga läget var regeringen på tisdag tvungen att fatta ett antal tunga beslut. För mig och SFP har ledstjärnan hela tiden varit att de åtgärder som görs, ska ha effekt och vara motiverade samt att barnen och de unga ska undantas begränsningar så långt som möjligt.  Jag är därför glad att regeringen kunde enas om att den grundläggande utbildningens och andra stadiets närundervisning inte kommer att begränsas.

Däremot beslöt regeringen att gränsövervakning återinförs temporärt vid våra inre gränser den 28.12 för en tid på ca tre veckor. Restaurangernas öppethållningstider kommer också att begränsas. Från och med den 24.12 slutar utskänkningen med coronapass kl. 21 och restaurangerna ska stänga kl. 22. Och från med den 28.12 måste  utskänkningen på alla s.k. utskänkningsrestauranger avslutas kl. 17 och dessa restauranger stänga kl. 18. Kundplatserna begränsas till max. 50 procent. I dom s.k. matrestaurangerna  måste utskänkningen avslutas kl. 17 och restaurangerna ska stängas senast kl. 20.  Mellan kl. 18-20 är det endast tillåtet att ha öppet med coronapass. Kundplatserna begränsas till max. 75 procent.  Det här betyder således att det inte kommer att vara 1000 personer på Stadshotellet på juldagen.

Såhär inför jul finns det ändå mycket att glädjas över. Finland har fått en ny nationalspråksstrategi, hushållsavdraget höjs nästa år, sysselsättningsläget är betydligt bättre och ekonomin växer igen. Lokalt och regionalt i Jakobstads- och Karlebyregionen ser vi hur viktiga väg- och andra infrastrukturprojekt färdigställs, bland annat förbättringar på riksväg 8 och Edsevökorsningen. Och det viktigaste av allt. Vi får leva i ett land med fred. Med dessa ord önskar jag er alla läsare en god och fridfull jul och ett gott nytt år!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00