ÖT: Regeringen vill hjälpa de överskuldsatta!

05.02.2022 kl. 09:57

I onsdags öppnade republikens president Sauli Niinistö riksmötet för sista gången den här valperioden. Läktarna var rätt tomma eftersom inga gäster kunde bjudas in. Stämningen var ändå uppsluppen då vi riksdagskollegor fick träffas igen. Samtidigt präglades samtalsämnena av en viss oro över världsläget och en medvetenhet om att vi har en mycket arbetsdryg vårvinter framför oss.

 

För mig är de tre ledorden för vårens arbete ekonomi, sysselsättning och säkerhet. Regeringen ska nu i februari bland annat besluta om ett paket med nya sysselsättningsåtgärder som ska stärka den offentliga ekonomin med minst 110 miljoner euro. Det här är mycket viktigt. Genom en högre sysselsättningsgrad kan vi trygga vår välfärd även i framtiden. Vi i SFP vill fortsätta arbeta för att få fler människor på jobb och på sikt nå en sysselsättningsgrad på 80 procent.

 

Alla behöver vi framtidstro. Livet går inte alltid som på Strömsö, och därför är jag mycket glad över att vi den här valperioden jobbat målmedvetet för att förbättra finländarnas privatekonomi och förutsättningarna för företagande. Det ska vara okej att misslyckas och du ska få en ny chans, också som företagare.

 

I onsdags hade jag glädjen att presentera ett viktigt lagförslag för riksdagen som ska underlätta möjligheten att få skuldsanering för privatpersoner och företagare. Reglerna för företagssanering förnyas likaså och blir samtidigt mer företagarvänliga.

 

Då det gäller skuldsanering, är betalningsprogrammen idag i regel fem år. Nu ska det ändras så att de förkortas till tre år i stället för fem. Det här är en betydande förändring, och ska också gälla så kallade noll-program där gäldenären i praktiken på grund av sina små inkomster inte åläggs att betala något alls. Arbetslösa skall framöver kunna beviljas skuldsanering lättare än idag. En viktig förändring är därtill att en tidigare sanering inte mera kommer att utgöra ett permanent hinder för en ny skuldsanering.

 

Det här är bara en del av vårt ambitiösa program för att förbättra finländarnas ekonomi. Riksdagen behandlar för tillfället ett lagförslag som jag framförde förra året om att förkorta lagringstiden för anteckningar om betalningsstörningar.  Idag kan en betalningsstörningsanteckning finnas kvar upp till tre år, fastän skulden är betald. Det vill jag och regeringen ändra på. I framtiden skulle anteckningen försvinna en månad efter att skulden är betald.


Nästan 400 000 finländare har en anteckning om betalningsstörning idag. Var och en av oss bär förstås ansvar för sin egen ekonomi, och det är viktigt att man från barn får lära sig om pengarnas värde. Men man  kan ändå hamna i ett läge där skuldsättning inte går att undvika. Allt kan hända i livet: plötsligt står man inför arbetslöshet eller försämrad ekonomi t.ex. på grund av en närståendes död, eller något annat.

 

Samtidigt satsar regeringen också på att höja finländarnas ekonomiska kunnande, på mer rådgivning och på nya nätverk som ska nå ut till fler.

 

Det går förstås inte att prata om regeringens arbetsdryga vår utan att nämna coronapandemin. Läget ser ljusare ut och den 14 februari luckras restriktionerna ytterligare upp. Målet är att bli av med alla restriktioner under februari månad. Regeringen har den här veckan också fattat beslut om mer stöd till företag och kultursektorn som lidit av restriktionerna. 

 

Slutligen. Som privatperson är det att du tar vaccin fortfarande det viktigaste du kan göra för skydda dig själv och för att arbeta mot pandemin samt minska trycket på sjukvården. 

 

Anna-Maja Henriksson
justitieminister, SFP:s ordförande 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00