I onsdags öppnade republikens president Sauli Niinistö riksmötet för sista gången den här valperioden. Läktarna var rätt tomma eftersom inga gäster kunde bjudas in. Stämningen var ändå uppsluppen då vi riksdagskollegor fick träffas igen. Samtidigt präglades samtalsämnena av en viss oro över världsläget och en medvetenhet om att vi har en mycket arbetsdryg vårvinter framför oss.

För mig är de tre ledorden för vårens arbete ekonomi, sysselsättning och säkerhet. Regeringen ska nu i februari bland annat besluta om ett paket med nya sysselsättningsåtgärder som ska stärka den offentliga ekonomin med minst 110 miljoner euro. Det här är mycket viktigt. Genom en högre sysselsättningsgrad kan vi trygga vår välfärd även i framtiden. Vi i SFP vill fortsätta arbeta för att få fler människor på jobb och på sikt nå en sysselsättningsgrad på 80 procent.

Alla behöver vi framtidstro. Livet går inte alltid som på Strömsö, och därför är jag mycket glad över att vi den här valperioden jobbat målmedvetet för att förbättra finländarnas privatekonomi och förutsättningarna för företagande. Det ska vara okej att misslyckas och du ska få en ny chans, också som företagare.

I onsdags hade jag glädjen att presentera ett viktigt lagförslag för riksdagen som ska underlätta möjligheten att få skuldsanering för privatpersoner och företagare. Reglerna för företagssanering förnyas likaså och blir samtidigt mer företagarvänliga.

Då det gäller skuldsanering, är betalningsprogrammen idag i regel fem år. Nu ska det ändras så att de förkortas till tre år i stället för fem. Det här är en betydande förändring, och ska också gälla så kallade noll-program där gäldenären i praktiken på grund av sina små inkomster inte åläggs att betala något alls. Arbetslösa skall framöver kunna beviljas skuldsanering lättare än idag. En viktig förändring är därtill att en tidigare sanering inte mera kommer att utgöra ett permanent hinder för en ny skuldsanering.

Det här är bara en del av vårt ambitiösa program för att förbättra finländarnas ekonomi. Riksdagen behandlar för tillfället ett lagförslag som jag framförde förra året om att förkorta lagringstiden för anteckningar om betalningsstörningar.  Idag kan en betalningsstörningsanteckning finnas kvar upp till tre år, fastän skulden är betald. Det vill jag och regeringen ändra på. I framtiden skulle anteckningen försvinna en månad efter att skulden är betald.

Nästan 400 000 finländare har en anteckning om betalningsstörning idag. Var och en av oss bär förstås ansvar för sin egen ekonomi, och det är viktigt att man från barn får lära sig om pengarnas värde. Men man  kan ändå hamna i ett läge där skuldsättning inte går att undvika. Allt kan hända i livet: plötsligt står man inför arbetslöshet eller försämrad ekonomi t.ex. på grund av en närståendes död, eller något annat.

Samtidigt satsar regeringen också på att höja finländarnas ekonomiska kunnande, på mer rådgivning och på nya nätverk som ska nå ut till fler.

Det går förstås inte att prata om regeringens arbetsdryga vår utan att nämna coronapandemin. Läget ser ljusare ut och den 14 februari luckras restriktionerna ytterligare upp. Målet är att bli av med alla restriktioner under februari månad. Regeringen har den här veckan också fattat beslut om mer stöd till företag och kultursektorn som lidit av restriktionerna. 

Slutligen. Som privatperson är det att du tar vaccin fortfarande det viktigaste du kan göra för skydda dig själv och för att arbeta mot pandemin samt minska trycket på sjukvården. 

Anna-Maja Henriksson
justitieminister, SFP:s ordförande