ÖT: Regeringen vill hjälpa de överskuldsatta!

05.02.2022 kl. 09:57

I onsdags öppnade republikens president Sauli Niinistö riksmötet för sista gången den här valperioden. Läktarna var rätt tomma eftersom inga gäster kunde bjudas in. Stämningen var ändå uppsluppen då vi riksdagskollegor fick träffas igen. Samtidigt präglades samtalsämnena av en viss oro över världsläget och en medvetenhet om att vi har en mycket arbetsdryg vårvinter framför oss.

 

För mig är de tre ledorden för vårens arbete ekonomi, sysselsättning och säkerhet. Regeringen ska nu i februari bland annat besluta om ett paket med nya sysselsättningsåtgärder som ska stärka den offentliga ekonomin med minst 110 miljoner euro. Det här är mycket viktigt. Genom en högre sysselsättningsgrad kan vi trygga vår välfärd även i framtiden. Vi i SFP vill fortsätta arbeta för att få fler människor på jobb och på sikt nå en sysselsättningsgrad på 80 procent.

 

Alla behöver vi framtidstro. Livet går inte alltid som på Strömsö, och därför är jag mycket glad över att vi den här valperioden jobbat målmedvetet för att förbättra finländarnas privatekonomi och förutsättningarna för företagande. Det ska vara okej att misslyckas och du ska få en ny chans, också som företagare.

 

I onsdags hade jag glädjen att presentera ett viktigt lagförslag för riksdagen som ska underlätta möjligheten att få skuldsanering för privatpersoner och företagare. Reglerna för företagssanering förnyas likaså och blir samtidigt mer företagarvänliga.

 

Då det gäller skuldsanering, är betalningsprogrammen idag i regel fem år. Nu ska det ändras så att de förkortas till tre år i stället för fem. Det här är en betydande förändring, och ska också gälla så kallade noll-program där gäldenären i praktiken på grund av sina små inkomster inte åläggs att betala något alls. Arbetslösa skall framöver kunna beviljas skuldsanering lättare än idag. En viktig förändring är därtill att en tidigare sanering inte mera kommer att utgöra ett permanent hinder för en ny skuldsanering.

 

Det här är bara en del av vårt ambitiösa program för att förbättra finländarnas ekonomi. Riksdagen behandlar för tillfället ett lagförslag som jag framförde förra året om att förkorta lagringstiden för anteckningar om betalningsstörningar.  Idag kan en betalningsstörningsanteckning finnas kvar upp till tre år, fastän skulden är betald. Det vill jag och regeringen ändra på. I framtiden skulle anteckningen försvinna en månad efter att skulden är betald.


Nästan 400 000 finländare har en anteckning om betalningsstörning idag. Var och en av oss bär förstås ansvar för sin egen ekonomi, och det är viktigt att man från barn får lära sig om pengarnas värde. Men man  kan ändå hamna i ett läge där skuldsättning inte går att undvika. Allt kan hända i livet: plötsligt står man inför arbetslöshet eller försämrad ekonomi t.ex. på grund av en närståendes död, eller något annat.

 

Samtidigt satsar regeringen också på att höja finländarnas ekonomiska kunnande, på mer rådgivning och på nya nätverk som ska nå ut till fler.

 

Det går förstås inte att prata om regeringens arbetsdryga vår utan att nämna coronapandemin. Läget ser ljusare ut och den 14 februari luckras restriktionerna ytterligare upp. Målet är att bli av med alla restriktioner under februari månad. Regeringen har den här veckan också fattat beslut om mer stöd till företag och kultursektorn som lidit av restriktionerna. 

 

Slutligen. Som privatperson är det att du tar vaccin fortfarande det viktigaste du kan göra för skydda dig själv och för att arbeta mot pandemin samt minska trycket på sjukvården. 

 

Anna-Maja Henriksson
justitieminister, SFP:s ordförande 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15