ÖT: Regeringen vill hjälpa de överskuldsatta!

05.02.2022 kl. 09:57

I onsdags öppnade republikens president Sauli Niinistö riksmötet för sista gången den här valperioden. Läktarna var rätt tomma eftersom inga gäster kunde bjudas in. Stämningen var ändå uppsluppen då vi riksdagskollegor fick träffas igen. Samtidigt präglades samtalsämnena av en viss oro över världsläget och en medvetenhet om att vi har en mycket arbetsdryg vårvinter framför oss.

 

För mig är de tre ledorden för vårens arbete ekonomi, sysselsättning och säkerhet. Regeringen ska nu i februari bland annat besluta om ett paket med nya sysselsättningsåtgärder som ska stärka den offentliga ekonomin med minst 110 miljoner euro. Det här är mycket viktigt. Genom en högre sysselsättningsgrad kan vi trygga vår välfärd även i framtiden. Vi i SFP vill fortsätta arbeta för att få fler människor på jobb och på sikt nå en sysselsättningsgrad på 80 procent.

 

Alla behöver vi framtidstro. Livet går inte alltid som på Strömsö, och därför är jag mycket glad över att vi den här valperioden jobbat målmedvetet för att förbättra finländarnas privatekonomi och förutsättningarna för företagande. Det ska vara okej att misslyckas och du ska få en ny chans, också som företagare.

 

I onsdags hade jag glädjen att presentera ett viktigt lagförslag för riksdagen som ska underlätta möjligheten att få skuldsanering för privatpersoner och företagare. Reglerna för företagssanering förnyas likaså och blir samtidigt mer företagarvänliga.

 

Då det gäller skuldsanering, är betalningsprogrammen idag i regel fem år. Nu ska det ändras så att de förkortas till tre år i stället för fem. Det här är en betydande förändring, och ska också gälla så kallade noll-program där gäldenären i praktiken på grund av sina små inkomster inte åläggs att betala något alls. Arbetslösa skall framöver kunna beviljas skuldsanering lättare än idag. En viktig förändring är därtill att en tidigare sanering inte mera kommer att utgöra ett permanent hinder för en ny skuldsanering.

 

Det här är bara en del av vårt ambitiösa program för att förbättra finländarnas ekonomi. Riksdagen behandlar för tillfället ett lagförslag som jag framförde förra året om att förkorta lagringstiden för anteckningar om betalningsstörningar.  Idag kan en betalningsstörningsanteckning finnas kvar upp till tre år, fastän skulden är betald. Det vill jag och regeringen ändra på. I framtiden skulle anteckningen försvinna en månad efter att skulden är betald.


Nästan 400 000 finländare har en anteckning om betalningsstörning idag. Var och en av oss bär förstås ansvar för sin egen ekonomi, och det är viktigt att man från barn får lära sig om pengarnas värde. Men man  kan ändå hamna i ett läge där skuldsättning inte går att undvika. Allt kan hända i livet: plötsligt står man inför arbetslöshet eller försämrad ekonomi t.ex. på grund av en närståendes död, eller något annat.

 

Samtidigt satsar regeringen också på att höja finländarnas ekonomiska kunnande, på mer rådgivning och på nya nätverk som ska nå ut till fler.

 

Det går förstås inte att prata om regeringens arbetsdryga vår utan att nämna coronapandemin. Läget ser ljusare ut och den 14 februari luckras restriktionerna ytterligare upp. Målet är att bli av med alla restriktioner under februari månad. Regeringen har den här veckan också fattat beslut om mer stöd till företag och kultursektorn som lidit av restriktionerna. 

 

Slutligen. Som privatperson är det att du tar vaccin fortfarande det viktigaste du kan göra för skydda dig själv och för att arbeta mot pandemin samt minska trycket på sjukvården. 

 

Anna-Maja Henriksson
justitieminister, SFP:s ordförande 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35