VBL: Har du koll på din ekonomi?

12.02.2022 kl. 09:56

Det är mycket som går åt rätt håll. Sysselsättningsgraden höjs och det är allt fler som får jobb. Inom en nära framtid ska vi i regeringen också besluta om ett paket med nya sysselsättningsåtgärder som ska stärka den offentliga ekonomin med minst 110 miljoner euro. Genom en högre sysselsättningsgrad kan vi trygga vår välfärd även i framtiden. Vi i behöver fortsätta arbeta för att få fler människor på jobb och på sikt nå en sysselsättningsgrad på 80 procent.

 

Samtidigt som vi jobbar för en hållbar nationell ekonomi behöver vi också satsa på att stärka medborgarnas personliga ekonomi. Överskuldsättningen är ett växande samhälleligt problem och många överskuldsatta kämpar med en svår situation. Därför vill regeringen genom konkreta åtgärder ta tag i saken. Det här gör vi bland annat genom att öka det ekonomiska kunnandet och stärka den ekonomiska rådgivningen.

 

Justitieministeriet har tillsammans med Finlands Bank gjort en strategi för att förbättra finländarnas ekonomiska kunnande. Ekonomi- och skuldrådgivningen runt om i landet har fått mera resurser. Samtidigt behöver vi också tala mera om ekonomi både i hemmen och i skolan. Det handlar om att våra barn lär sig pengarnas värde och hur man gör ekonomiskt vettiga beslut, att man t.ex. förstår vad ränta innebär eller hur skatten räknas från ens lön. Förr var det enklare att förstå pengarnas värde när man sparade sina slantar i spargris, i dagens digitaliserade värld har det här blivit allt mer abstrakt och kan därför vara svårare att greppa.

 

Nästan 400 000 finländare har en anteckning om betalningsstörning idag. Var och en av oss bär förstås ansvar för sin egen ekonomi men man kan ändå hamna i ett läge där överskuldsättning inte går att undvika. Allt kan hända i livet: plötsligt står man inför arbetslöshet eller försämrad ekonomi.

 

Då när livet inte riktigt går som man tänkt sig och man får problem behöver det finnas hjälp att få. Därför har vi jobbat målmedvetet för att förbättra finländarnas privatekonomi och förutsättningarna för företagande. Om du misslyckas ska du kunna få en ny chans, också som företagare. Bland annat har jag förra veckan presenterat ett viktigt lagförslag för riksdagen som ska underlätta möjligheten att få skuldsanering för privatpersoner och företagare. Betalningsprogrammen ska förkortas till tre år och en tidigare skuldsanering ska inte utgöra ett permanent hinder för en ny.

 

Det här är bara en del av vårt ambitiösa program för att förbättra finländarnas ekonomi. Riksdagen behandlar för tillfället ett lagförslag som jag framförde förra året om att förkorta lagringstiden för anteckningar om betalningsstörningar. Ett mycket viktigt förslag. Idag kan nämligen en betalningsstörningsanteckning finnas kvar upp till tre år, fastän skulden är betald. Det vill jag och regeringen ändra på. I framtiden skulle anteckningen tas bort en månad efter att skulden är betald. Det här är en fråga som också har fått mycket starkt stöd över partigränserna i riksdagen.

 

Det är få saker jag får lika mycket kontakter om från personer runt om i Finland som överskuldsättning. Det är också något som jag tycker att vi borde tala mera öppet om. Var och en av oss kan göra en felberäkning eller ett misstag, eller hamna ut för någonting oväntat. Det viktigaste är att man kan få hjälp när det behövs. Jag är stolt och glad över att den här regeringen satsar på att stärka finländarnas ekonomiska kunnande och minska överskuldsättningen.

 

Anna-Maja Henriksson

Justitieminister, partiordförande SFP

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35