VBL: Har du koll på din ekonomi?

12.02.2022 kl. 09:56

Det är mycket som går åt rätt håll. Sysselsättningsgraden höjs och det är allt fler som får jobb. Inom en nära framtid ska vi i regeringen också besluta om ett paket med nya sysselsättningsåtgärder som ska stärka den offentliga ekonomin med minst 110 miljoner euro. Genom en högre sysselsättningsgrad kan vi trygga vår välfärd även i framtiden. Vi i behöver fortsätta arbeta för att få fler människor på jobb och på sikt nå en sysselsättningsgrad på 80 procent.

 

Samtidigt som vi jobbar för en hållbar nationell ekonomi behöver vi också satsa på att stärka medborgarnas personliga ekonomi. Överskuldsättningen är ett växande samhälleligt problem och många överskuldsatta kämpar med en svår situation. Därför vill regeringen genom konkreta åtgärder ta tag i saken. Det här gör vi bland annat genom att öka det ekonomiska kunnandet och stärka den ekonomiska rådgivningen.

 

Justitieministeriet har tillsammans med Finlands Bank gjort en strategi för att förbättra finländarnas ekonomiska kunnande. Ekonomi- och skuldrådgivningen runt om i landet har fått mera resurser. Samtidigt behöver vi också tala mera om ekonomi både i hemmen och i skolan. Det handlar om att våra barn lär sig pengarnas värde och hur man gör ekonomiskt vettiga beslut, att man t.ex. förstår vad ränta innebär eller hur skatten räknas från ens lön. Förr var det enklare att förstå pengarnas värde när man sparade sina slantar i spargris, i dagens digitaliserade värld har det här blivit allt mer abstrakt och kan därför vara svårare att greppa.

 

Nästan 400 000 finländare har en anteckning om betalningsstörning idag. Var och en av oss bär förstås ansvar för sin egen ekonomi men man kan ändå hamna i ett läge där överskuldsättning inte går att undvika. Allt kan hända i livet: plötsligt står man inför arbetslöshet eller försämrad ekonomi.

 

Då när livet inte riktigt går som man tänkt sig och man får problem behöver det finnas hjälp att få. Därför har vi jobbat målmedvetet för att förbättra finländarnas privatekonomi och förutsättningarna för företagande. Om du misslyckas ska du kunna få en ny chans, också som företagare. Bland annat har jag förra veckan presenterat ett viktigt lagförslag för riksdagen som ska underlätta möjligheten att få skuldsanering för privatpersoner och företagare. Betalningsprogrammen ska förkortas till tre år och en tidigare skuldsanering ska inte utgöra ett permanent hinder för en ny.

 

Det här är bara en del av vårt ambitiösa program för att förbättra finländarnas ekonomi. Riksdagen behandlar för tillfället ett lagförslag som jag framförde förra året om att förkorta lagringstiden för anteckningar om betalningsstörningar. Ett mycket viktigt förslag. Idag kan nämligen en betalningsstörningsanteckning finnas kvar upp till tre år, fastän skulden är betald. Det vill jag och regeringen ändra på. I framtiden skulle anteckningen tas bort en månad efter att skulden är betald. Det här är en fråga som också har fått mycket starkt stöd över partigränserna i riksdagen.

 

Det är få saker jag får lika mycket kontakter om från personer runt om i Finland som överskuldsättning. Det är också något som jag tycker att vi borde tala mera öppet om. Var och en av oss kan göra en felberäkning eller ett misstag, eller hamna ut för någonting oväntat. Det viktigaste är att man kan få hjälp när det behövs. Jag är stolt och glad över att den här regeringen satsar på att stärka finländarnas ekonomiska kunnande och minska överskuldsättningen.

 

Anna-Maja Henriksson

Justitieminister, partiordförande SFP

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00