Kolumn

Samarbete så in i Norden

26.03.2022 kl. 06:04

Det är onsdag och i riksdagens plenum frågar kollegan Jouni Ovaska mig viskande om han har förstått ett ord rätt på svenska. Det är den 23 mars och Nordens dag, och som många andra ledamöter kommer även han, med sin goda svenska, dagen till ära att hålla en del av sin taltur på svenska.

Det har gått 60 år sedan de nordiska länderna undertecknade Helsingforsavtalet den 23 mars 1962. I riksdagen hissades de nordiska flaggorna och i plenum ordnades en diskussion om det nordiska samarbetets framtid. Dagen fungerar på många sätt som en påminnelse till oss alla - vikten av det nordiska samarbetet för våra samhällens välmående och säkerhet. I år firades dagen i en exceptionell allvarlig internationell situation i skuggan av Rysslands anfall mot Ukraina.

Vikten av Nordens enighet betonas ytterligare nu när den europeiska säkerhetsordningen rubbas, vi har kommit närmare våra grannar, speciellt i denna fråga. Svenska medierna följer noga, mer än någonsin, vår diskussion om det säkerhetspolitiska läget – Nato eller inte.

Det nordiska samarbetet är en påminnelse om att ur mörker kan komma ljus. Våra samhällen är långt uppbyggda på samma sätt vad gäller till exempel demokratiskt beslutsfattande, samhället står för en stor del av välfärdstjänsterna, våra värderingar är lika och språket förenar.

Lägg därtill alla mänskliga banden, släkt och vänner i olika delar av Norden, för oss oftast i Sverige. Relationer byggs naturligt och på varje plan. Avståndet är litet och gemenskapen är stor. Norden förknippas idag endast positiva saker, och representerar en framgångssaga som man på många håll i världen försöker efterfölja.

Samtidigt behöver vi ett mer integrerat Norden, där medborgare kan studera, arbeta och driva företag över gränser och på lika villkor. Det här märktes också bland annat då det gäller coronarestriktionerna, reglerna var olika vilket skapade en hel del huvudbry. Vi bör även finna fler samarbeten, till exempel arbetet mot hybridpåverkan.

Även om vi hade utmaningar kring coronarestriktionerna och möjligheterna att röra mellan länderna så skötte de nordiska länderna coronakrisen bättre än de flesta av världens länder både när det gäller att skydda sin befolkning från sjukdom och de ekonomiska effekterna. Som USA:s president Biden nyligen upprepade president Obamas ord så ”skulle världen idag vara en bättre plats om vi hade låtit de nordiska länderna sköta allt”. När världen brinner är det Nordens position att stöda en mer demokratisk utveckling – nordiska välfärdsmodellen fungerar.

I går hölls ungdomsparlament med deltagare från 126 skolor från hela landet. Ungdomsparlamentets parlamentsklubbar är avsedda för att engagera unga och ge dem insyn i samhället och möjlighet att påverka. Högstadie-elever fick möjlighet att fördjupa sig i riksdagens arbete och politik, och under dagen ordnas även muntlig frågestund som går till som riksdagens ordinarie frågetimme. Själv deltog jag i en presskonferens och träff med elever från Vasa valkrets.

Alltid men speciellt nu är det viktigt att unga får chans att ställa frågor som berör dem - frågor som berör de ungas vardag, studier, boende, arbete och försörjning. Bland annat bränslepriset, hobbymöjligheter på landsbygden, barn och ungas välmående inklusive studiestressen var exempel på frågor som kom upp på presskonferensen. Och förstås överskuggades allt på ett eller annat sätt av coronan, kriget men även klimathotet. Hoppas att det blir fler ungdomsparlament och fler svenska skolor från svenska Österbotten ska delta, nu var endast Kristinestads högstadieskola med iår.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45