Kolumn

Samarbete så in i Norden

26.03.2022 kl. 06:04

Det är onsdag och i riksdagens plenum frågar kollegan Jouni Ovaska mig viskande om han har förstått ett ord rätt på svenska. Det är den 23 mars och Nordens dag, och som många andra ledamöter kommer även han, med sin goda svenska, dagen till ära att hålla en del av sin taltur på svenska.

Det har gått 60 år sedan de nordiska länderna undertecknade Helsingforsavtalet den 23 mars 1962. I riksdagen hissades de nordiska flaggorna och i plenum ordnades en diskussion om det nordiska samarbetets framtid. Dagen fungerar på många sätt som en påminnelse till oss alla - vikten av det nordiska samarbetet för våra samhällens välmående och säkerhet. I år firades dagen i en exceptionell allvarlig internationell situation i skuggan av Rysslands anfall mot Ukraina.

Vikten av Nordens enighet betonas ytterligare nu när den europeiska säkerhetsordningen rubbas, vi har kommit närmare våra grannar, speciellt i denna fråga. Svenska medierna följer noga, mer än någonsin, vår diskussion om det säkerhetspolitiska läget – Nato eller inte.

Det nordiska samarbetet är en påminnelse om att ur mörker kan komma ljus. Våra samhällen är långt uppbyggda på samma sätt vad gäller till exempel demokratiskt beslutsfattande, samhället står för en stor del av välfärdstjänsterna, våra värderingar är lika och språket förenar.

Lägg därtill alla mänskliga banden, släkt och vänner i olika delar av Norden, för oss oftast i Sverige. Relationer byggs naturligt och på varje plan. Avståndet är litet och gemenskapen är stor. Norden förknippas idag endast positiva saker, och representerar en framgångssaga som man på många håll i världen försöker efterfölja.

Samtidigt behöver vi ett mer integrerat Norden, där medborgare kan studera, arbeta och driva företag över gränser och på lika villkor. Det här märktes också bland annat då det gäller coronarestriktionerna, reglerna var olika vilket skapade en hel del huvudbry. Vi bör även finna fler samarbeten, till exempel arbetet mot hybridpåverkan.

Även om vi hade utmaningar kring coronarestriktionerna och möjligheterna att röra mellan länderna så skötte de nordiska länderna coronakrisen bättre än de flesta av världens länder både när det gäller att skydda sin befolkning från sjukdom och de ekonomiska effekterna. Som USA:s president Biden nyligen upprepade president Obamas ord så ”skulle världen idag vara en bättre plats om vi hade låtit de nordiska länderna sköta allt”. När världen brinner är det Nordens position att stöda en mer demokratisk utveckling – nordiska välfärdsmodellen fungerar.

I går hölls ungdomsparlament med deltagare från 126 skolor från hela landet. Ungdomsparlamentets parlamentsklubbar är avsedda för att engagera unga och ge dem insyn i samhället och möjlighet att påverka. Högstadie-elever fick möjlighet att fördjupa sig i riksdagens arbete och politik, och under dagen ordnas även muntlig frågestund som går till som riksdagens ordinarie frågetimme. Själv deltog jag i en presskonferens och träff med elever från Vasa valkrets.

Alltid men speciellt nu är det viktigt att unga får chans att ställa frågor som berör dem - frågor som berör de ungas vardag, studier, boende, arbete och försörjning. Bland annat bränslepriset, hobbymöjligheter på landsbygden, barn och ungas välmående inklusive studiestressen var exempel på frågor som kom upp på presskonferensen. Och förstås överskuggades allt på ett eller annat sätt av coronan, kriget men även klimathotet. Hoppas att det blir fler ungdomsparlament och fler svenska skolor från svenska Österbotten ska delta, nu var endast Kristinestads högstadieskola med iår.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.

19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.

29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.

23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.

24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.

17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.

11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.

13.12.2006 kl. 00:00