Bergqvist föreslår ekonomiska och administrativa lättnader för privata väglagsfärjor

25.03.2022 kl. 11:15

Skärgårdstrafiken är i Finland avgiftsfri med undantag av de privata väglagsfärjorna. Sådana finns det 21 stycken av i Finland och kostnaderna för dem samt den administrativa bördan är betydande. Riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP), som även är medlem i riksdagens kommunikationsutskott, har tillsammans med riksdagsledamot Ari Torniainen (Centern) lämnat in ett skriftligt spörsmål till regeringen där de kräver en lättare verksamhetsmiljö för de privata väglagsfärjorna. 

– Att upprätthålla en privat väg är en sak, att upprätthålla en färja är en annan. Väglagskostnaderna för ett väglag med färja kan för en enskild familj uppgå till närmare 10 000 euro per år, säger Bergqvist.

Det är privatpersoner som personligen ansvarar för de privata väglagsfärjorna. Inte enbart ekonomiskt utan även juridiskt, tekniskt och som arbetsgivare för personal. De enskilda väglagen måste känna till och kunna tolka rådande lagstiftning och de förhandlar även om materiel, besiktning och underhåll av färjan. 

– För privatpersoner utan formell kompetens i dessa komplexa frågor blir det här en tung administrativ börda, som även innebär betydande kostnader. Många färjor är dessutom gamla och borde förnyas. Med skärpta klimatmål och ny teknik har investeringstrycket vuxit ytterligare de senaste åren, säger Bergqvist.

För att underlätta för de privata väglagen efterlyser riksdagsledamöterna ett kostnadstak så att kostnaderna hålls på en skälig nivå och bättre rådgivning av myndigheterna.

– Det behövs en tjänsteman vid ansvarigt ministerium eller NTM-central som kan stöda dessa väglag. I nuläget finns ingen centrerad rådgivning att få och i dessa komplexa frågor kan vara svårt att veta vart man ska vända sig, säger Bergqvist. 

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00