Från kris till kris i världens lyckligaste land

19.03.2022 kl. 06:34
Coronan härjar som aldrig förr i vårt samhälle. Med fog frågar sig folk, vart försvann allt vad pandemin innebär som påverkat vår vardag enormt mycket i drygt två år. Mildare variant av viruset och hög vaccinationstäckning bidrar till att symtomen hos dem som insjuknar är generellt taget lindriga just nu.

Coronan känns nu sekundärt då nästa kris, det råa och oförsvarbara kriget härjar nära oss i Ukraina. Även om vi inte själva är mitt i berör det oss alla – mycket på olika sätt. Frågorna är många, många mår och sover dåligt då vi ser hur oskyldiga far illa. Viljan att hjälpa är enorm.

Mitt i allt detta ser vi att Finland väljs för femte året i följd till världens lyckligaste land, överlägset dessutom. Även om det likaså känns sekundärt just nu är det samtidigt ett slags kvitto på att våra samhällsfunktioner fungerar i jämförelse med andra länder mycket bra i krissituationer.

Basen är i skick. Det finns naturligtvis massor med olika saker som måste förbättras så att samhällsfunktionerna och tillgången på det allra nödvändigaste fungerar - att vi har tillgång till basförnödenheter såsom vatten, mat och energi. Att självförsörjningen är i skick ger en trygghetskänsla.

På sistone har vi fått bevittna mat- och energipriser som skjuter i höjden. Det inhemska jordbruket har varit i kris redan länge. Bland annat höga energikostnader och gödsel har förvärrat krisen ytterligare. Det akuta stödpaketet på 300 miljoner euro till den inhemska matproduktionen tryggar funktionsdugligheten på kort sikt så att vi även i vår ser traktorer på fälten och kan trygga produktionen av inhemsk mat.

Att Ukraina och Ryssland står för närmare en tredje del av till exempel veteproduktionen i världen kommer även ur ett globalt perspektiv att ha förödande inverkan på tillgången på mat de närmaste åren.

De kraftigt höjda bränslepriserna berör alla men speciellt transportbranschen är speciellt utsatt just nu. Många kämpar för sin överlevnad, vilket både riksdag och regering är synnerligen medvetna om och därav är beslut som berör även denna sektor att vänta.

Västländers beroende av rysk energi har påskyndat processen att frigöra sig från fossila bränslen, och i onsdags kopplades även Ukraina till det europeiska sammankopplade elnätet för att vara oberoende av ryska operatörer.

Petteri Taalas, generaldirektören för Metrologiska världsorganisationen WMO, förutspår att kriget i Ukraina kommer att påskynda Finlands övergång till renare energiformer på längre sikt, även om till exempel användningen av torv troligen kommer att öka på kort.

Budskapet är tydligt - nu måste man förflytta sig bort från fossila bränslen och ersätta de med renare energiformer. Av flera orsaker. För miljön men i nuläget framförallt med tanke på vår självförsörjning.

Med rena energiformer och elektrifiering ökar efterfrågan på el. Olkiluoto 3 anslöts äntligen till stamnätet förra veckan. Anläggningen kommer att stå för cirka 14 procent av landets elproduktion. Med det kommer Finlands importbehov märkbart att minska, och med en förutsägbar energikälla vet man även till vilket pris elen produceras.

Att Vasa Energy Week hålls nästa vecka kommer lägligt. Årets nya teman är batterier och vätgas – synnerligen viktiga delar i framtidens energihelhet. Vår region är viktig part då det gäller omställningen från vår och västvärldens beroende av bland annat rysk energi.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30