Från kris till kris i världens lyckligaste land

19.03.2022 kl. 06:34
Coronan härjar som aldrig förr i vårt samhälle. Med fog frågar sig folk, vart försvann allt vad pandemin innebär som påverkat vår vardag enormt mycket i drygt två år. Mildare variant av viruset och hög vaccinationstäckning bidrar till att symtomen hos dem som insjuknar är generellt taget lindriga just nu.

Coronan känns nu sekundärt då nästa kris, det råa och oförsvarbara kriget härjar nära oss i Ukraina. Även om vi inte själva är mitt i berör det oss alla – mycket på olika sätt. Frågorna är många, många mår och sover dåligt då vi ser hur oskyldiga far illa. Viljan att hjälpa är enorm.

Mitt i allt detta ser vi att Finland väljs för femte året i följd till världens lyckligaste land, överlägset dessutom. Även om det likaså känns sekundärt just nu är det samtidigt ett slags kvitto på att våra samhällsfunktioner fungerar i jämförelse med andra länder mycket bra i krissituationer.

Basen är i skick. Det finns naturligtvis massor med olika saker som måste förbättras så att samhällsfunktionerna och tillgången på det allra nödvändigaste fungerar - att vi har tillgång till basförnödenheter såsom vatten, mat och energi. Att självförsörjningen är i skick ger en trygghetskänsla.

På sistone har vi fått bevittna mat- och energipriser som skjuter i höjden. Det inhemska jordbruket har varit i kris redan länge. Bland annat höga energikostnader och gödsel har förvärrat krisen ytterligare. Det akuta stödpaketet på 300 miljoner euro till den inhemska matproduktionen tryggar funktionsdugligheten på kort sikt så att vi även i vår ser traktorer på fälten och kan trygga produktionen av inhemsk mat.

Att Ukraina och Ryssland står för närmare en tredje del av till exempel veteproduktionen i världen kommer även ur ett globalt perspektiv att ha förödande inverkan på tillgången på mat de närmaste åren.

De kraftigt höjda bränslepriserna berör alla men speciellt transportbranschen är speciellt utsatt just nu. Många kämpar för sin överlevnad, vilket både riksdag och regering är synnerligen medvetna om och därav är beslut som berör även denna sektor att vänta.

Västländers beroende av rysk energi har påskyndat processen att frigöra sig från fossila bränslen, och i onsdags kopplades även Ukraina till det europeiska sammankopplade elnätet för att vara oberoende av ryska operatörer.

Petteri Taalas, generaldirektören för Metrologiska världsorganisationen WMO, förutspår att kriget i Ukraina kommer att påskynda Finlands övergång till renare energiformer på längre sikt, även om till exempel användningen av torv troligen kommer att öka på kort.

Budskapet är tydligt - nu måste man förflytta sig bort från fossila bränslen och ersätta de med renare energiformer. Av flera orsaker. För miljön men i nuläget framförallt med tanke på vår självförsörjning.

Med rena energiformer och elektrifiering ökar efterfrågan på el. Olkiluoto 3 anslöts äntligen till stamnätet förra veckan. Anläggningen kommer att stå för cirka 14 procent av landets elproduktion. Med det kommer Finlands importbehov märkbart att minska, och med en förutsägbar energikälla vet man även till vilket pris elen produceras.

Att Vasa Energy Week hålls nästa vecka kommer lägligt. Årets nya teman är batterier och vätgas – synnerligen viktiga delar i framtidens energihelhet. Vår region är viktig part då det gäller omställningen från vår och västvärldens beroende av bland annat rysk energi.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00