Finlands framtida säkerhet

12.03.2022 kl. 06:12
För två år sedan utlystes undantagsförhållanden i vårt land.

Orsaken var ett envist virus, covid-19, som skulle bli vår objudna gäst såväl i Finland som i hela världen för flera år framåt. Vi har alla prövats hårt av coronatiden och vi hade inte ännu hunnit lägga den krisen helt bakom oss, före Putin och Ryssland slungade in oss i följande kris.

 

Putin tog kriget till Europa då han den 24 februari invaderade Ukraina. Rysslands agerande är så brutalt och så hänsynslöst att vi inte sett något liknande sedan andra världskriget. Över två miljoner mänskor flyr nu sitt hemland, de flesta kvinnor och barn. Krigets kalla ansikte visar sig varje dag i våra tv-rutor och på sociala medier. Ryssland och enbart Ryssland bär ansvar för all den grymhet som Ukraina och dess invånare nu utsätts för. Det får mig att må illa att se den ryska utrikesministern förneka att de ens skulle ha startat kriget mot Ukraina. Vi har svårt att förstå att man kan förvränga sanningen så totalt som Ryssland nu gör. Det kallas krigspropaganda och den matar man nu sitt eget folk med. Det gäller också att minnas att den ryska befolkningen i sig inte startade kriget, det gjorde Putin. Jag vet att många ryssar i Finland mår mycket dåligt av det som nu sker.

 

Senaste vecka deltog jag i EU:s justitieministrars möte i Bryssel. Jag konstaterade där att den  ryska invasionen av Ukraina är ett grovt brott mot internationell rätt men också ett angrepp mot hela Europas säkerhet. För allmänheten kan det vara intressant att veta att justitieministrarna tillsammans gav sitt stöd till den utredning som Internationella brottmålsdomstolen ICC inlett om misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten i Ukraina.
 

Sanktionerna mot Ryssland har satt rubeln i fritt fall. Samtidigt skjuter oljepriset i höjden. Putins bränslepriser syns också hos oss. Det leder till problem för många finländare. Bland annat vårt redan hårt drabbade jordbruk men också exempelvis transportbranschen. Regeringen jobbar intensivt på alla plan och söker också lösningar tillsammans inom EU. Vi måste komma bort från beroendet av rysk energi. Fennovoimas projekt i Pyhäjoki kommer inte att gå vidare till regeringens bord den här perioden.

 

Varje minister vet att det nu handlar om för Finland oerhört viktiga beslut som vi har framför oss. Vi har övergått från coronapandemihantering till en helt ny krishantering. För kriget i Ukraina kommer få långt gående konsekvenser. Vårt absolut viktigaste uppdrag är att säkra Finlands och finländarnas trygghet nu, i morgon och på lång sikt. Vårt lands självständighet, suveränitet och självbestämmanderätt ska ingen någonsin få ta ifrån oss. Regeringen kommer därför att med en snabb tidtabell ge en redogörelse till riksdagen, med analyser av det nya säkerhetspolitiska läget som uppstått och olika säkerhetspolitiska alternativ. President Niinistös besök i Washington senaste vecka var betydelsefullt. President Joe Bidéns budskap att Natos dörr står öppen för Finland och Sverige var viktigt. I torsdags träffade jag presidenten tillsammans med mina partiordförandekolleger, Riksdagens talmän samt ordförandena för utrikes- och försvarsutskottet. Vi var överens om att processen framåt ska skötas grundligt men utan dröjsmål.

 

Svenska folkpartiet har en längre tid redan talat för ett Nato-medlemskap. Jag välkomnar en bred och aktiv diskussion nu. Den kommande våren blir avgörande. Det handlar om vår och hela Europas framtid och säkerhet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35