Finlands framtida säkerhet

12.03.2022 kl. 06:12
För två år sedan utlystes undantagsförhållanden i vårt land.

Orsaken var ett envist virus, covid-19, som skulle bli vår objudna gäst såväl i Finland som i hela världen för flera år framåt. Vi har alla prövats hårt av coronatiden och vi hade inte ännu hunnit lägga den krisen helt bakom oss, före Putin och Ryssland slungade in oss i följande kris.

 

Putin tog kriget till Europa då han den 24 februari invaderade Ukraina. Rysslands agerande är så brutalt och så hänsynslöst att vi inte sett något liknande sedan andra världskriget. Över två miljoner mänskor flyr nu sitt hemland, de flesta kvinnor och barn. Krigets kalla ansikte visar sig varje dag i våra tv-rutor och på sociala medier. Ryssland och enbart Ryssland bär ansvar för all den grymhet som Ukraina och dess invånare nu utsätts för. Det får mig att må illa att se den ryska utrikesministern förneka att de ens skulle ha startat kriget mot Ukraina. Vi har svårt att förstå att man kan förvränga sanningen så totalt som Ryssland nu gör. Det kallas krigspropaganda och den matar man nu sitt eget folk med. Det gäller också att minnas att den ryska befolkningen i sig inte startade kriget, det gjorde Putin. Jag vet att många ryssar i Finland mår mycket dåligt av det som nu sker.

 

Senaste vecka deltog jag i EU:s justitieministrars möte i Bryssel. Jag konstaterade där att den  ryska invasionen av Ukraina är ett grovt brott mot internationell rätt men också ett angrepp mot hela Europas säkerhet. För allmänheten kan det vara intressant att veta att justitieministrarna tillsammans gav sitt stöd till den utredning som Internationella brottmålsdomstolen ICC inlett om misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten i Ukraina.
 

Sanktionerna mot Ryssland har satt rubeln i fritt fall. Samtidigt skjuter oljepriset i höjden. Putins bränslepriser syns också hos oss. Det leder till problem för många finländare. Bland annat vårt redan hårt drabbade jordbruk men också exempelvis transportbranschen. Regeringen jobbar intensivt på alla plan och söker också lösningar tillsammans inom EU. Vi måste komma bort från beroendet av rysk energi. Fennovoimas projekt i Pyhäjoki kommer inte att gå vidare till regeringens bord den här perioden.

 

Varje minister vet att det nu handlar om för Finland oerhört viktiga beslut som vi har framför oss. Vi har övergått från coronapandemihantering till en helt ny krishantering. För kriget i Ukraina kommer få långt gående konsekvenser. Vårt absolut viktigaste uppdrag är att säkra Finlands och finländarnas trygghet nu, i morgon och på lång sikt. Vårt lands självständighet, suveränitet och självbestämmanderätt ska ingen någonsin få ta ifrån oss. Regeringen kommer därför att med en snabb tidtabell ge en redogörelse till riksdagen, med analyser av det nya säkerhetspolitiska läget som uppstått och olika säkerhetspolitiska alternativ. President Niinistös besök i Washington senaste vecka var betydelsefullt. President Joe Bidéns budskap att Natos dörr står öppen för Finland och Sverige var viktigt. I torsdags träffade jag presidenten tillsammans med mina partiordförandekolleger, Riksdagens talmän samt ordförandena för utrikes- och försvarsutskottet. Vi var överens om att processen framåt ska skötas grundligt men utan dröjsmål.

 

Svenska folkpartiet har en längre tid redan talat för ett Nato-medlemskap. Jag välkomnar en bred och aktiv diskussion nu. Den kommande våren blir avgörande. Det handlar om vår och hela Europas framtid och säkerhet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00